Någonstans i rummet och tiden, i mellanrummens stunder, inträffar just de avgörande ögonblicken, där du tycker dig ha möjlighet att se klart – att skåda sanningen genom tid och rum. Du anar att du kan ändra dig, byta riktning, bryta mönstret. Som om det fanns inlagda blanka rutor, där ditt jag måste prövas genom att malas i kvalens obarmhärtiga kvarn.
Du är dotter, kvinna och mamma. Och även om hoppet tänts i dig, med en aldrig så intensiv låga, när du sett möjligheterna, är det inte alltid säkert att de val du slutligen gör, förändrar dig. Så, som du innerst önskade …
Vem sa att du skulle vara lycklig?

Ibland, när Fru Fundersam har svårt att hitta nycklar till sitt skrivande, tar hon fram sin Vackra ord-lista.
Den kan hjälpa till att ge uppslag till sådant som vill skrivas.

Här är listan med de vackra orden:
Aning
Arv
Barm
Barr
Blåsa
Blända
Blöda
Brandgul
Brud
Brännande
Bröder
Börda
Dike
Djup
Doft
Dunge
Falla
Flamma
Föda
Förkolna
Förkommen
Gammal
Glans
Glänsa
Glänta
Glömska
Gryning
Grönska
Hage
Havsvik
Hemlighet
Himmel
Hjortron
Jungfru
Kal
Karg
Karl
Klander
Klarhet
Klinga
Klingande
Klippa
Klyva
Klädd
Knastra
Kol
Krans
Kristall
Krokig
Krusbär
Kulen
Kväll
Kyla
Kälke
Kärv
Linda
Lindra
Ljuda
Ljummen
Lust
Luta
Längta
Mandel
Mark
Mila
Milsvid
Morgon
Mossa
Mossen
Mynta
Myrmark
Mången
Månskära
Mäktig
Mörker
Nåd
Närma
Olvon
Ond
Orm
Plommon
Porla
Prövotid
Pusta
Pärla
Regnvåt
Rodnad
Rosenskära
Rusig
Rönnbär
Saftig
Sav
Silver
Sjuda
Sjöbris
Skala
Skallra
Skare
Skimmer
Skimra
Skrinda
Skrinda
Skränande
Sky
Skymning
Skåda
Skål
Skära
Skön
Slamra
Slånbär
Släde
Slätt
Smalna
Snarlik
Spegla
Sprungen
Späd
Stall
Stam
Stav
Stenig
Stolpe
Sträva
Sträva
Ströva
Styv
Svalla
Sveda
Svindel
Svinga
Svängande
Sång
Sömn
Tall
Tidlös
Timjan
Tindra
Torghandel
Tro
Trängtande
Trävit
Tvenne
Tång
Täcke
Törna
Under
Undra
Urna
Vakt
Vandring
Vansklig
Varsko
Vild
Vind
Vindlande
Vrång
Vådlig
Vägskäl
Välgång
Vänskap
Västanvind
Yngling
Åker
Ängsull
Ärmlös
Öde
Örn

Och ibland fungerar listan riktigt bra. Den kan starta tänkandet och så kommer det fram en text.

När Fru Fundersam reste hem från södra Norrland i söndags, sken solen och från bussens fönster kunde hon skåda ut över en märklig trakt. En blandning av gammalt och nytt, glömska och hopp ...
Med huvudet fullt av upplevelser från helgen, tankar och synintryck från bussfönstret skrevs några anteckningar:


I skogsbrynet ser jag ett gammalt ladutak, på marken. En sned överbyggnad, utan huskropp. Den sista sucken från en svunnen tid. Taket som skulle skydda mot väder och vind, bevara fodret åt djuren, som skulle hålla oss vid liv över vintern. Nu ligger det och tar upp plats.
Som icke önskvärd bråte.

****

Såg Norrlands största galleria. Konsumtionstemplet. Livets mening och innehåll. Makten och härligheten. Stadens största attraktion.
Tidsandans pricken över i:et.

****

Solljus som strilar svagt mellan molnen. Några timmars välbehövligt hopp i gråmulet novembermörker.

****

Stolt stod den en gång, välkomnande som husets öppna famn. Varm och lockande. Nu har verandan blivit vedförråd. Och huset står och ruttnar.
Förvandlingsnummer i brist-tider.

****

Från bussfönstret ser jag gråbrun barmark. Gärdesgård. Hässja. Störar. Skog. Mossbelupna stenbumlingar.
Och så mitt i alltihopa, en handmålad skylt. Blått på vitt: PIZZERIA ENÅNGER ...
E4:an i Sverige, 2006.

****

Längtar efter kroppslighet. Den bleka solen står lågt och får mig att kisa. Rotvältor i tallskogen.

****

Sväljer sista klunken kaffe. Det är stillsamt i bussen.
På TV-rutan visas bilder från New York. Chauffören svänger av mot Söderhamns resecentrum. Vallningar övermannar mig. Lutar huvudet mot rutan.
Låter kylan krypa in via hårbottnen.

****

Positivt tänkande. Jag sa ja till allting, utom till mig själv.
Yes sir, I can boogie ...

****

Gråa moln med guldkanter. Vattenfyllda diken.
Och fler vallningar!
Vägbom vid skogsväg.

****

Hör någon prassla med godispapper och minns plötsligt att jag har chokladkola i väskan.

Fru Fundersam på bussresa.

När nattens drömmar
virvlar upp i hjärnans vindlingar
När bilderna kommer nära
och jag ser mitt inres metaforer
undrar jag än mer
vem jag egentligen är.

Från mörker till ljus
från skratt till gråt
från rörelse till stillhet
från utsikt till insikt
och framåt och bakåt ...

Det enda vi vet är att det pendlar - hela tiden

Som en saftig apelsin
hängde månen
stor, rund och full.
En orange boll vid horisonten
lyfte sakta, på den stålblå himlen.
Och blev till sist
en liten gul lampa
bland alla stjärnor.

Det är vackert i november!

Ännu är det ljust
en liten stund
Mörkret snart dig omfamnar
när som solen sjunkit, bakom horisonten

Allt är stillhet
Du får släppa taget
Vila i din egen, varma trygghet

Låta drömmen
föra dig att flyta
på de varma vågorna.

God natt!

... ljuset reflekteras
från gnistrande skarsnö upp
på bara trädstammar
och nakna guldgula grenar.
Mot en osannolik
blå himmel.

Är detta november?