Undrar om man skulle tröttna på de här tallrikarna, eller älska dem ... (Katarina Brieditis blomsterservis för Rörstrand) 

My cup of tea idag:

att sitta med fötterna högt

och filten kring axlarna,

i ett rum med tända stearinljus

och med en kopp varmt te intill mig

och en assiett med ljummen äppelpaj och youghurt. 

Vet inte om de är just  m ä s t a r e ...

men nu håller de i alla fall på och knypplar ihop en duschplats åt oss,

på övervåningen i Fru Fundersamhuset.

Under snedtaket. 

Specialbeställda duschväggar i fungerande mått.

Jojo.

Det går lite framåt i alla fall. 

Bra det! 

De senaste dagarna har Fru Fundersam sytt kuddar (!!!!!)

till sin fina nygamla soffgrupp. Riktiga små tantkuddar i

blommiga tyger!

Ha!

Det trodde jag aldrig om mig själv ...

Men kul är det. Och fint blev det.

Har också shoppat loss på loppis/antik-affärer.

Det verkar som om heminredning a la gammaldags,

har blivit Fru Fundersams nya intresse!!! 

Tapeterna har kommit.

De messade från färgaffären. Vi har beställt den gamla tapeten

från Värmland - Liljor - från 1870, från Lim och Handtryck.

Det var en av de tapeter som satt i Fru Fundersamhusets matrum, en gång i världen. (Nio lager tapeter och på ett ställe tio hittade vi, när vi rev ner!)

Inventering av linoljefärgen visar också att det saknas några burkar.

I olika kulörer. Vi ska måla fönsterbågar, pärlsponttak, dörrfoder, brädgolv, dörrar inomhus, skafferiet utvändigt, de nya skåpen i matrummet,

fönsterfoder ... Det blir inget kritvitt, utan olika nyanser av grön umbra blandat med vitt och gröngrått blandat med vitt. Låter kanske konstigt, men blir väldigt vackert. (De hade ju heller inte vitt förr länge sedan.)

Jag trodde att vi skulle åka till Gysinge imorgon för att köpa färg,

men såg just på webben att de har öppet bara onsdagar och söndagar

så här års.

Vilken tur att jag kollade!

För det är ju en bit att åka ....

Då får vi lördagen till att vara här i Fru Fundersamlandet

istället ... Jag & Herrn.

Skönt.

Frun har kört bil norrut, på "nya E4:an" idag.

Och fortsatt ända till Bockstaden.

På väg söderut igen, hängde månen med,

som en halva på himlen, ända från

Dalälven och hela vägen hem. 

Kom inte till Fru Fundersamhuset,

förrän horisonten lyste som eld,

för att sakta falna och förmörka världen.

Det ÄR höst nu. 

Och Frun tänder i sin vedspis igen. 

Det är inte så dumt det heller! 

Jag har ju som sagt hittat såååå vackra tapeter under de befintliga, i mitt hus. Säkert uppsatta ipå 1900-talet och 1800-talet. Men knappast på 1700-talet, för då var det väl bara förmöget folk som hade råd att tapetsera.

Och sånt folk har nog inte bott i Fru Fundersamhuset.

Men man vet aldrig ...

I alla fall har jag blivit tipsad om var man kan hitta vackra tapeter att köpa. Och tipsar vidare: Titta här. Och här.

Möjligen alltför kostsamma dock ....

... men inte Fru Fundersam.

Det är minsann fräckt att klaga, när man har ett så fint

gammalt hus i en kulturbygd, som jag och Herrn har.

Ett rriktigt gammalt hus, ursprungligen byggt i början

av 1700-talet. (Ganska litet, som tur är, Vita. Man behöver

inte ta ut sig!)

Mycket har vi redan renoverat. Inrett vinden till exempel

och gjort rum, vackra golv och tak. Och satt in en ny trappa.

Lagt om tegeltak och lagat grunden. Bytt bottenstock.

Rivit några väggar inomhus. Byggt ett litet kök - med renoverad

vedspis - och ett badrum på nedervåningen. Dränerat runt huset,

lagat panel och målat med falu rödfärg, renoverat ytterdörr,

renoverat en kakelugn, fixat i ordning tomten och planterat

gammeldags växter, tapetserat och målat med linoljefärg invändigt

här och där på väggar och fönster.

Så klaga ska jag inte ...

(Fast det alltid är en aning rörigt .... )