Jo, det blir mycket sittande nar man reser ...

Forst pa taget.

Sedan pa flyget.

Sedan bussen ...

Kroppen varker!!! 

Herrns dotter (som arbetar och bor i Barcelona) kom och motte oss vid Placa de Catalonia (tror att det heter sa, dar bussen stannade) och sa gick vi tillsammans den korta strackan till det Hostel hon bokat at mig och Herrn. Mitt i stan. Nara Ramblan.

Billigt, sa att det passar var planbok!

Men rent och snyggt och bekvamt som ett hotell.

Hur bra som helst!

Sa gullig hon ar: pa rummet hade hon stallt in ol, Freixenet, vatten, avocados, applen, bananer, choklad och baguetter ...

Vilken dotter va?!?

Vi var trotta sa efter att vi stoppat i oss lite, la vi oss och laste.

Jag kande av min forkylning ocksa, som jag fatt av mitt lilla barnbarn ...

sa nagot busliv orkade vi inte med den forsta kvallen.

Men nu ar vi i den fantastiska staden Barcelona! 

Fru Fundersam har ännu inte packat ...

Vad gör hon? ....

Sitter och läser mailen till exempel.

Där hon fick följande hälsning av en mycket GOD VÄN:

HA DET UNDERBART i Barcelona!

(...bart under! i bar ...celo (celo = himmel) ...:-)
enbart bara bart i barcelona o jag har icke druckit!
VÅGA VARA BARA!!
BARA VARA...

Och så tittar & lyssnar jag på länken

som jag fick av Maria-Pia.

Vad ska man säga?

Mer än att det ska bli UNDERBAAAAAART att resa ....

Tack för alla hälsningar, vänner!

Flygskkräck?

Resfeber?

Dålig mage?

Gillar du att resa eller inte?

Frun frågar dig i den nya omröstningen! 

Kul om du vill svara. 

Imorgon lördag ska Frun & Herrn åka till några vänner i Stockholm.

Vi träffades på en resa till ...

... Egypten, där vi hade roligt tillsammans och sa till varandra

(som man ofta säger) att det skulle vara kul att ses igen ... 

Men, med dessa vänner kändes det verkligen som om vi skulle ha glädje av att träffa varandra igen, även utanför semesterorternas feststämningar.

Så har åren gått ... och nu är det äntligen dags.

Det ska bli jättespännande! 

På programmet står teater och middag och övernattning och söndagssamvaro.

Så OM någon därute vill dela med sig

av BARCELONA-tips,

så mottages de tacksamt!!!!

Frun har ALDRIG varit där och vill veta så mycket som möjligt.

Uppe i ottan.
Tog bilen till tåget.
Och tåget till Arlanda.
Sveriges största flygplats.
Här har vi varit ett antal gånger för att hämta barn, vänner, släktingar. För att flyga själva - inom Sverige och till andra länder ....

Men idag undrade vi om vi verkligen var på en svensk flygplats. Hade vi inte av någon anledning hamnat i Grekland, Spanien eller Turkiet?????

Var fanns logistiken?

Överallt förvirrade människor.
Och uniformerade män som pekade och visade i vilken kö man skulle ställa sig. Vi ställde oss i den långa kön för att checka in våra väskor (eftersom de innehöll vassa föremål - Fruns stickor - och vätskor - deodoranter och sådana små hygienartiklar). Då kommer en uniformerad man och frågar om vi checkat in.
- Nää, svarar vi med VISA-kort & leg i fickan. Vi tänkte göra det här.

Men det var heltokigt. Vi skulle ta vårt pck och pack till den halvlånga kön längre bort i entrehallen.

Så köar vi en stund för att komma fram till de två automater, där man först ska checka in, för att få sina bagageremsor och platsnummer. Pust och stön. Till sist har vi lyckats trycka på rätt knappar och skyndar oss tillbaka till den första, nu ännu längre, kön.

- Alla som har checkat in går och ställer sig i den LÅNGA kön, säger en uniformerad man. Jaha, då har vi gjort rätt denna gång ...

Sakta, sakta ringlar sig kön framåt. Här står vi för att få dumpa väskorna på bandet. Tiden går. Någtra i kön får snart panik, eftersom deras plan går om tio minuter ... En uniformerad man låter någon springa före ...

Äntligen är vi framme och får lämna våra väskor.

Nu ska vi ställa oss i den GIGANTISKA kön. Den som ringlar uppåt för den breda trappan. Där det är knökfullt med folk ...

Vi är på väg till säkerhetskontrollen.
En dam delar ut små plastpåsar där vi ska lägga våra medhavda max. en decilitersflaskor med vätska. Jag har inga vätskor med mig, men damen förklarar att även mascaran och läppglansen ska läggas i påsen. Mascaran? Är det vätska???? (Jag tycker mest att det är kladd...)

Vi är busiga och struntar i att lägga lypsylet i plastpåsen. ;-)
Tar av oss alla ytterkläder och gör oss fria från handbagaget. Maken tar av sig bältet han har i byxorna, eftersom han alltid brukar fastna med det i spärren.

Tack och lov. Vi kom igenom. Nu är det bråttom att plocka upp allt på bandet, inte glömma mobilerna ... och så hasta iväg till gaten. Där går det fort som tur är. När vi satt oss i planet är det bara två minuter före avgång.

Ack ja! Herrn får på sig byxabältet och säkerhetsbältet. Sedan lyfter vi.

SÅ SMIDIGT DET ÄR ATT FLYGA!!!!!