Det spatserar en fluga (!!!)

på Fruns skrivbord ....

Vilket för mig osökt in på denna pampiga låt:

Flugans stolta gång på rullgardinen

Flugans stolta gång på rullgardin

Flugans stolta gång på rullgardinen

Flugans stolta gång på rullgardin

 

Flugans stolta gång på rullgardinen

Flugans stolta gång på rullgardin

Flugans stolta gång på rullgardinen

Flugans stolta gång på rullgardin

 

(Sjunges på melodin "Vintern rasat ut bland våra fjällar")

Nu är det bråttom!

Skynda, skynda .... 

Att ha eller inte ha pengar.

Att vara fattig eller rik.

Att se sig själv som fattig eller rik.

Få människor är RIKTIGT fattiga i vårt land.

Men de finns!

Många människor anser sig ha dåligt med pengar, fast de inte skulle behöva det. Med prioriteringar kan man komma långt, men det kan kräva stora livsstilsförändringar som man får bestämma sig för att göra,

om man vill skapa sig ett rikt liv.

• Först och främst tror jag att det är bra att sluta jämföra sig uppåt. Sluta titta på alla som har mer pengar, större bostäder, dyrare kläder ....
• Bättre är att se vad man kan göra med sitt eget liv och sin egen ekonomi.
• Sedan kan man ju dessutom mycket väl vara med och arbeta för ett rättvisare samhälle i stort.

Men det hjälper knappast att belasta sig själv med eländes-elände-tankar om vad surt det är att ha så lite pengar ... Eller?

Vad tycker du???

Vi reser väl ofta för att komma fram till något nytt.

För att få en nya bilder och komma ifrån den gamla vanliga vyn.

Vi tittar på världen med nya ögon, från en annan synvinkel och snart har vi vänt oss inåt och hittat ett nytt rum inuti oss själva också. Ett rum som funnits där hela tiden, men som stått tillbommat länge.

Det verkar som om många har ett behov av att resa så här års, när vinterledan tyngt oss i månader och vi nästan inte orkar med oss själva.

Vår sollängtan är som ett inre skrik som aldrig vill tystna.

Men vågar vi göra den resan själva?

Eller vill vi ha någon att dela den med? 

I min senaste omröstning svarade 39 personer på frågan:

Skulle du vilja resa iväg ensam och stanna borta i tre veckor?

84,6 % svarade "Jaaa! Vilken lyx."

Och resterande 15,4 % svarade "Nej, nej, nej. Vad skulle det vara för vits med det?"

Jag undrar hur många av dem som svarat som verkligen ska ut och resa.

En dag är vi alla mogna att möta oss själva i världen. 

Fru Fundersam har fått alla känslorna tillbaka.

Härligt! Och jobbigt.

Ena stunden spottas idéer fram och Frun är kreativ och euforisk.

Nästa stund ... uppgiven, när det har nästlat sig in ett litet motstånd.

Men Fru Fundresam tänker låta pendeln fortsätta att svänga.

Utan att ramla omkull. 

Nu gäller det att inte låta sig nedslås av motstånden, och backa hela vägen, utan att leva i den kreativa processen. Vid motstånd, räcker det att gå ett litet steg åt sidan för att få överblick och finna en ny bana.  

Så nu är Fru Fundersam besluten om att vara Kajsa Kavat istället.

Bara så att ni vet! 

Frun och Herrn har krupit ner.

Herrn läser bok och Frun läser bloggar.

Duntäcke och yllepläd på ...

Imorgon reser vi iväg till kompisar i Dalarna. Får se om det blir någon skridskoåkning, kanske? Annars trevligt umgänge och promenader kan jag tänka.

Ha en skön helg ni alla som kommer in hit och kikar er omkring! 

Eva i Paradiset

I okunnighet bör du alls inte leva,

Med den bör du genast få bukt

Så sjöng en gång djävulen själv, för Eva

Sen åt hon av kunskapens frukt

Gud sa att hon inte borde det.

Men, vilken tur att hon gjorde det!

Hon slogs av förtärande vakenhet

Hon såg sin förfärande nakenhet

Hon såg lustgården full, utav korkade söner

som slet för sin Herre i skyn,

för en kost som bestod av förtorkade bönor

och rätten att drunkna i dyn

Och hon tänkte som så: Om det är på det viset,

då är inte detta Paradiset

Om du en afton hör djävulen sjunga,

så vet, det är ärligt ment!

Ty fast djävulen sjunger med giftig tunga,

så sjunger han Fan så rent!

Ur Eden fick Adam och Eva bege sig

Med Herrans förmaning och tukt

Men gömt i sitt fikonlöv, hade hon med sig

en kärna av Kunskapens frukt

(För hon tänkte:)

Bättre att leva på jorden vis,

än naken och dum i ett Paradis

Så nu vårdar Eva sin kunskaps träd

för söner och döttrar av Adams säd

Starka är rötterna, kraftig är stammen

och kronan är yvig och tät

Dess frukter befriar oss alla från skammen

att leva i okunnighet

Med djävulens hjälp, har hon lagt på det viset,

en grund för det jordiska Paradiset

Om du en afton hör djävulen sjunga,

så vet, det är ärligt ment!

Ty fast djävulen sjunger med giftig tunga,

så sjunger han Fan så rent!

/Text: Kent Andersson 

Det finns en skillnad i att bara prestera och att arbeta med sann glädje.

Blev tipsad av margus att se Klass 9A på SVT. Tack för tipset!

Jag tittade på första avsnittet på webben. Det är en dokumentärserie som handlar om ett försök att byta ut alla lärare i en klass, på en av Malmös sämst presterande skolor, och sätta in landets bästa pedagoger för att se vad de kan göra med barnen/ungdomarna i klassen. Serien visar sedan hur lärarna arbetar med klassen.

OK, det är teve, men det är intressant och känns mycket äkta!

Lärorikt som tusan, måste det vara både för andra lärare och föräldrar.

Och politiker.

Jag kan ibland själv känna mig som om jag var en 15-åring som inte vet vad jag "ska bli" och hur jag ska vara. Jag minns det så klart, oroskänslan och rädslan inför att inte duga. Det var som om man hela skoltiden var tvungen att bevisa att man dög. Bevisa sitt värde. Och det var en olustig känsla. (Den finns inom mig fortfarande, trots att jag ju bevisligen har dugt till en massa bra yrkesprestationer och föräldraskap och vänskapsrelationer och en hel del annat).

Men jag blir så hoppfull av att se de engagerade lärarna i serien. För det jag ser i första avsnittet av tevedokumentären, är en berättelse om vad kärlek kan göra skillnad. Kärlek som "kär lek". Jag ser lärare som bryr sig om och möter sina elever med varmt hjärta och tålamod.

Precis så som livet ska tas - som en kär lek, inte som blodigt allvar.

Möter man barnen med kärlek och låter dem arbeta med en kär lek, istället för att klaga på dem, bråka på dem, skrämma dem till lydnad, hota dem och häckla dem för deras svagheter, då kan man nå resultat som är mycket större än poäng på skrivningar och prov. Då kan man ingjuta livsmod och självkänsla och vänlighet och kärlek i ungdomarna/medmänniskorna. Och DÅ kan de leva i kärlek och få bättre förutsättningar att prestera bra i skolan. Och senare i livet. 

Jag rekommenderar alla att titta på seriens första avsnitt!

Avsnitt 1
sänds åter på TV idag och imorgon:
SVT1 2008-02-15 17:00:00
SVT24 2008-02-16 20:00:00

Det kan ge lärdomar långt utanför skolans värld också. 

Om bemötande & respekt för medmänniskan.

Själv ska jag förstås försöka följa hela serien. (Det blir visst 13 avsnitt!!!)

Nästa avsnitt sänds på  fem olika tider på TV. Första gången på tisdag.

(Tack och lov att webben också finns, så att man slipper passa tevetiderna) 

Här är lärarna på en bild från svt:

Och här kan man läsa deras tips om hur man blir en bra lärare.

Läs mer om serien här.