Merete Mezzarella är en spännande kvinna, författare och

litteraturprofessor. Hon lär också ut skrivande, med avstamp

i det egna livet. (Fru Fundersam har en gång varit med på en

kortkurs med Merete som ledare.)

Ett sätt att skriva som många använder sig av på bloggarna,

för övrigt. Med risk för att texterna blir pinsamt privata ...

Men Merete skriver inte pinsamt.

Hon gestaltar det personliga innehållet så att det blir

litteratur och intressant för många.

Nu har hon skrivit en bok om ett tabubelagt ämne, läser

Fru Fundersam i SvD. En bok som handlar om att vara farmor

och att ha en dålig relation till sin svärdotter. Boken heter

När vi spelade Afrikas stjärna. En bok om barnbarn (Forum).

Utdrag ur artikeln:

Tycker du själv, som någon recensent påpekat, att du gått för långt när det gäller att lämna ut familjen?

–Den jag i första hand lämnat ut är mig själv. Jag har försökt vara uppriktig med mina egna känslor och motiv, vilka inte alltid varit särdeles ädla.

–Att säga att man har problem med sin svärmor är helt i sin ordning. Att vara den svärmoder som en sonhustru har problem med är en mer plågsam sits. Jag föreställer mig att det är det sista en kvinna vill vara: en illa omtyckt svärmor.

----------

–Tillspetsat kan man säga att mormödrarna är runda och bullbakande, medan farmödrar är magra och argsinta. Naturligtvis är det en symbolisk bild, men det finns en skillnad, inte bara i litteraturen. Mormödrar får, av naturliga skäl, oftast en närmare relation till sina barnbarn eftersom den unga mamman i första hand vänder sig till sin egen mamma.

Merete själv har bara en son, kommer aldrig att bli något annat än en mager och sträng farmor, enligt sin egen schablonbild.

-------

Själv vill Merete Mazzarella vara traditionsförmedlaren, den som ger sina barnbarn andra värderingar och vidgade perspektiv.

Eller som hon skriver i slutet av boken:

”Mer och mer inser jag: jag har ingenting emot att vara en främmande fågel, en farmor från den gamla världen. En nittonhundratalsmänniska.”

Fru Fundersam (som för övrigt är både mormor och farmor) blir nyfiken på boken och skriver upp den på önskelistan!

Här är en länk till hela artikeln.

 

Tant Tagg

9 februari 2008 10:41

Ja, vem blir inte nyfiken.
Inte för att jag är mormor eller farmor ( om man nu inte ska räkna med att Dottern säger att jag får nöja mig med hennes hamster som barnabarn...) utan för att hon skriver personligt och inte privat!

http://www.tanttagg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...