Fru Fundersam vill nedan tillåta sig att citera Karin Johannisson,

som skriver i DN om hur samhället och individen interagerar. Eller

snarare lider brist på en frisk interaktion.

I hennes inlägg "Samhällskroppen",

handlar det om det populära utbrändhetsbegreppet.

Om vad det egentligen är.

Vad det är ett tecken på.

Och hur man väljer att reagera på dess konsekvenser.

Skönt att någon ser på problemet från den nivån också!

Och uttalar sig om utbrändheten som ett samhällsproblem

Karin Johannisson citerar i sin text också i sin tur

Johan Asplund, som skriver:

”Utbränning uppstår ur den abstrakta

socialiteten, ett samhälle som tappat förmågan till

interaktion med en alltmer förfrämligad individ som

i sin tur förlorat förmågan att vara i världen.”

Hon hänvisar vidare till Torbjörn Friberg som

”är inne på liknande tankar i sin avhandling "Diagnosing

Burn-out" (2006). Utbrändhetsdiagnosen är en dimridå

över det egentliga problemet.”

Lite längre ner i sin text skriver hon:

”Individen är spänd, alltså skall hon

avspännas. Men vem frågar varför Jeppe spänner sig?

Just nu är det för övrigt inte avspänning som gäller utan

mindfulness, medveten närvaro. Till och med stressexperterna

själva exekverar den. Inget fel med det. Men bättre att bli

närvarande i världen (gratis) än bara i sig själv."

Läs hela texten av Karin Johannisson,

på DNs kulturdebattsida här.

Migrationsverket publicerar idag en lista på de kommuner

som INTE tar emot asylsökande barn.

"Vår förhoppning är att publiceringen av denna lista

ska få fler att göra mer"

Följande kommuner har inte tagit emot något ensamkommande
asylsökande barn under 2007.
De har heller inte någon överenskommelse om att ta emot några personer
som nyligen fått uppehållstillstånd och är kommuner där Migrationsverket
inte har något boende för asylsökande.

Askersund
Eda
Hammarö
Klippan
Laxå
Munkfors
Storuman
Sunne
Svedala
Torsås
Vansbro
Vellinge
Ydre
Älvdalen

Från Migrationsverkets hemsida:

Det bor idag 230 ensamkommande asylsökande barn i tillfälliga boenden i fyra kommuner i Sverige. Den ursprungliga avsikten med dessa boenden var att barnen skulle tillbringa några nätter där i väntan på att en mer permanent plats i någon av Sveriges kommuner skulle ordnas. I realiteten har många barn fått tillbringa upp till ett halvår i dessa tillfälliga boenden. Att ta emot något eller några av dessa barn är en bra början för de kommuner som hittills inte tagit emot några av dem.

Läs mer här! 

Vilken skillnad det är ...

Om man vill köpa sig ett litet hus.

"Lägst medelpris hittar man fortfarande i landets norra delar.

I Västernorrland kostar villan i snitt 792 000 kronor medan

snittpriset i Norrbotten ligger på 853 000 kronor" (E24.se)

medan

"De dyraste villorna hittar man Stockholm där snittpriset

ligger på 3,4 miljoner kronor, följt av Stormalmö där priserna

ligger på 2,7 miljoner och Storgöteborg där villan går lös

för 2,6 miljoner kronor." (E24.se)

Sedan handlar det om att få tag i jobb också.

Så att man har råd att betala.

Klicka du också! 

Hittade denna text från 1754:

Unga fruntimbers Hushålls- och Dygdespegel

1
Frukta Gud, föräldrar ära,
Vara flitig, vara snäll,
Allt vad som kan läras, lära
Ifrån morgon och till kväll.
Dygden älska, odygd hata
Vara nöjder med sin del;
För sig själv all odygd hata,
Bry sig ej om andras fel.

2
Veta tiga, noga höra,
Sedligt tala och med skäl;
Ej beslag på grannar göra,
Göra litet - görat´ väl.
Tänka först och sedan tala,
Ej förtro sig var och en;
Andras ord ej mycket skala,
Vara snygger, vara ren.

3
Veta värde på de stycker,
Som hon bör nödvändigt ha,
Tycka rätt om det hon tycker,
Orätt ej för riktigt ta.
Veta pruta, veta handla,
Alltid vara flink och nätt,
Vända, ändra och förvandla
Uppå ett förnuftigt sätt.

4

Stöpa ljus, väl ansa dricka,
Se om tappar, svickor, sprund,
Veta sådant allt till pricka,
Ej för knapp och ej för rund:
Akta nycklar, låsen stänga,
Se om eld med varsamhet,
Ingenting ovåligt slänga,
- Hålla tyst med vad man vet.

5
Vinterplagg om våren damma,
Lägga´t in för kråt och mal,
Att man må få gagn av samma
Nästa vinter. Sedan skall
Hon beflita sig att leta
Efter hushållsläke-bot,
Skriva upp vad hon får veta,
Bruka det till skade-mot.

6
Stoppa, väva, sticka, laga,
Räkna, skriva goder hand,
Husbesväret nöjder taga,
Se om kar och tunnors band;
Tättna det, som börjar gistna,
Det som rostar göra rent;
Vattna det som börjar vissna:
Allt i tid och ej för sent.

7
Vad inköpes noga akta,
Det ej stjäls, ej skämmes bort,
Väl för frost, ohyra vakta,
Och att allt sker väl och fort;
Var snabber som en lärka,
Att i huset gå omkring,
Se på allt, ej låta märka;
Alltid göra nyttig ting.

8
Bittid´ upp, när det blir dager,
Kämpa med sitt folk i flit,
Vara först, som arbet tager,
Ropa sen´: gå hit och dit.
Hövlighet mot dem som tjäna,
- Inte vara lika god;
Deras rätt dem ej förmena,
Hålla dem vid lustigt mod.

9
Frihet ej för mycket giva;
Muntra dem som tjäna bra,
Låta dumhet olönt bliva
Men god tjänst belöning ta.
Tydligt läsa, något rita,
Litet bry sig om musik.
Vakta sig att stå på krita,
Vara till förnuftet rik.

10
Lära allt vad hushåll ägnar,
Själv gå med i vad som görs.
Tala själv på sina vägnar,
Bry sig ej om nytt, som hörs.
The, choklad och kaffe dricka
Stjäl bort tiden ganska lätt.
Är det vackert för en flicka;
Som själv bör hushålla rätt?

11
Det till prydnad plägar vara
Och nödvändigt vara bör,
Sådan kostnad bör man spara,
Medels hon det själver gör:
Nipper, rynkor, plymer, kragar,
Halsband, knutar, bjäfs och krus,
Att hon själv det ändrar, lagar,
Och sen måttligt brukar snus.

 

 12
Sällskap bör man sparsamt öva,
Ty de giva nog besvär;
Ja, de plä´ från sysslor söva,
Som till mycken skada är.
Sällan ge och ta visiter,
Vara hövlig: varsamt tal,
Att ej ord, som mycket biter,
Måtte göra hedern fal.

13

Vara munter, glad och rolig,
Aldrig vara a la mod,
Ej snarsticken utan tålig;
Mot den arma huld och god.
Ej i fönstret stå och titta,
Ty hon gör sig därmed fal,
Ej med gärning därvid sitta:
Därav kommer hon i tal.

14
Och om hon sig mycket pryder,
Då hon gäster bjuder in,
Den förbigår, det så tyder:
Se, tillreds är flickan min.
Ej storgapug, skrattkär vara,
Skrika högt i tal, och sen
För var karl att ställa snara,
I vart sällskap välja en.

15
När tvetydligt ord framföres,
Ej sin´ ögon vända kring,
Inga fräcka miner göres,
- Bäst förstå då ingenting.
Ej sin vän strax näbbigt svara;
När påminnes om dess fel,
Heldre blygas, fly sin fara,
Taga av god varning del.

16
Icke låta sig bedraga
Utav tidens lapperi,
Mindre låta sig behaga
Än att vara mycket fri;
För de sina kärlek bära,
och till ingen fatta hat,
Umgås ärbart, åldern ära;
Aldrig lära fåfängt prat.

17

Vackra böcker stundom läsa,
Nyttighet till minnes skriv.
Aldrig någon hastigt snäsa,
Bruka dygdigt tidsfördriv,
Tärning, kort och dylikt spela
Giver lättjan mera rot;
De som görat, säkert fela,
Vanan sällan kan få bot.

18
Lära brygga, baka, bränna,
Mälta, färga tvätta väl,
Veta sig i spisen vända
Intet göra utan skäl;
Sylta, salta, sjuda, steka,
Spinna, nysta, häckla, sy;
Och i stället för att leka,
Sig med nya sysslor bry.

19

Ärbart klädder gå i kyrka,
Sitta sedig, höra till;
Skaparn utan skrymtan dyrka,
Undgå den, som skvallra vill;
Sällan uppå giftas tänka:
Bättre att hon bedja kan
I sin tid att Gud må skänka
Henne en förnuftig man.

20
Sedan lärd och länge övad
Uti hushålls ädla vett,
Skall hon finna oförtövat
Hennes bröllop bli tillrett.
Mellertid må alla skåda
Varje dag hur de se ut:
Sådant vill jag könet råda.
- Och här tar min visa slut.

Vad sägs om den då? 

Nu säger Fru Fundersam God natt till er alla! 

I en notis från TT Spektra, läser Fru Fundersam att:

Varannan konsument i Norden vill ha mer information
om etik och miljö när det gäller tillverkning av kläder,
textilier och skor ---
--- Sveriges Konsumenter vill nu att den etiska
informationen ska förbättras, helst genom en
märkning direkt på produkten så att konsumenterna
på ett enkelt sätt kan ta ställning när de handlar.

Så himla bra!!!! 

Länk till Fair Trade 

Allt är inte elände.

Det finns hopp om mänskligheten.

- Språket är biljetten in i samhället. Och vi vill att flyktingarna stannar här.

Läste just meningen i denna artikel. 

... mer än att snickra"

läser Frun i SvD.

Det handlar om att män behövs i förskolan. Och det är väl klart att de gör!

Men inte bara för att vara traditionellt "manliga". Utan för att vara bra förskollärare och pedagoger. Eller hur?

Sedan är det säkert så, tror Frun, att arbetet blir roligare med både män och kvinnor på arbetsplatsen. Och att barnen får det bättre om det tillåts att de möter människor av olika kön och olika sorters personligheter ...

Läs mer här.