Fruns barnbarn vill inte somna ikväll ...

Försöker med den här:

Vyss lull, lille palt 

leka får du sedan.

Alla musbarn överallt

sover alla redan.

Somna sött i vaggan du.

Jag ska inte störa.

Räven sover också nu,

med svansen under öra'. 

/:Båd gammal och ung,

båd gammal och ung

- öppna nu din penningapung

och ge åt en fattig spelman.:/

/:Och tack och tack

ska gossen ha, 

för denna skänk och gåva.

En vacker flicka ska han få.

På armen ska hon få sova.:/

O tysta ensamhet 

O tysta ensamhet

var skall jag nöjen finna?

Bland sorg som ingen vet

skall mina dar försvinna.

En börda tung som sten

mig möter vart jag går.

Bland tusen finns knappt en,

som kärlek rätt förstår.

 

Emellan dig och mig

där tändes upp en låga

där tändes upp en eld

som är en daglig plåga.

Hur skall jag dämpa den

vet jag alls ingen rå´,

jag sörjer till min död

om jag dig ej kan få.

 Den här trudelutten lärde jag mig av min pappas faster:

Bror Bellman

bror Kjellman

och bror Käxell

De tar sig

en tuting

Varenda kväll

Om jag hade en surströmming,

en kanna brännvin och en tunna öl

Då skull’ jag fara till Skuttunge,

till Huddunge, med gott humör.

 

Dagens trudelutt

är första versen i en visa

med ord av Jeremias i Tröstlösa

och musik av Gustaf Wennerberg.

En borde inte sova, då natta faller på,

för tänk så mycke stjärner som blänker i dä blå.

Dä ä så tyst å stilla 

Te sova vure illa.

Jag vandrar mina vägar över slätt å gynum skog

å stjärnera di följer mej, så sällskap har ja nog.

Dagens trudelutt

Huvva för en julafton

Och huva för en jul

Huvva för en julafton

Och huva för en jul.

Ongan sket i våffeljännö,

I våffeljännö,

Å klämd´åt.

(Sjungen och skriven av Evert Ljusberg en gång)

Höll nästan på att glömma.

Trudelutten.

Här är den:

När jag var liten

Och inte kunde sova

Då gick jag ut i skogen

Och byggde mej en stova

Och aspelöv och lindelöv

Det hade jag till tak

Och ost och smör och vetebröd

Det hade jag till mat.