Att lyssna på en röst som läser - är ibland nästan meditativt. Fru Fundersam lyssnar själv ofta på Radioföljetongen eller noveller som läses i radio. Och som Filifjonkan skriver är det bra skönt att det finns ljudböcker. Men det är ändå inte riktigt samma sak som högläsning med två, några eller många människor ...

Det ger en dimension ytterligare i upplevelsen.

När barnen var halvstora, nästan tonåringar, hände det att vi läste högt för alla i styvfamiljen. Ett kapitel om dagen. Det var verkligen härligt. Ett sätt att höra ihop. Och långt upp i åren har de velat läsa Jonas Gardells "Mormor gråter" på julafton. Det blev nästan tradition. (När Fru Fundersam var liten lästes julevangeliet ... det handlade om en annan tradition.)

Tänk om vi kunde "stilla oss" såpass att vi tillsammans kunde högläsa lite till mans. Låta bli att knäppa på teven i alla lägen. Kanske fick vi andra saker att prata om och tänka på, på det sättet. För det fina i kråksången är ju att det ger chans att DELA en upplevelse. Vi får ju möjlighet att prata om det vi läst tillsammans. Hur vi tolkade det, vad vi associerade till ...

La Familia skriver på sin blogg om bra sätt att starta och avsluta dagen på. Och vi behöver nog "andaktsstunder", varje dag, för att må bra. Ett sätt att lugna sig och känna efter, tänka till, är att lyssna till högläsning av dikter. Dikter skrivna av någon som vill förmedla något ...

Nu kan vi gå in på DN Kultur (i min länklista till höger) och lyssna varje dag på en ny dikt som Kristina Lugn läser. Hittills har hon läst dikter av August Strindberg, Allan Edwall, Werner Aspenström och Elsa Grave.

Plats för eftertanke.

Fru Fundersam rekommenderar:

På P1 går nu SVINALÄNGORNA av Susanna Alakoski
som följetong. Följ den! Det är en riktigt bra bok, som jag tror att alla kan få ut något av.

Om du missat de första delarna: gå in på webben och lyssna:
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?programID=1111

Fru Fundersam rekommenderar och gratulerar:

Jonas Hassen Khemiri - En författare som är något annat än vad man först tror ...

Det var många som läste hans första bok: Ett öga rött och trodde att han skrev utan distans till sitt berättarjag. Att han skrev "på sin egen invandrarsvenska." Men så enkelt var det inte. Jonas Hassen Khemiri vet mycket väl hur han ska behandla språket och varför. Det ger en fantastisk läsupplevelse för den som är van "hur det ska vara".

Inte heller i den andra boken: Montecore, en unik tiger, kan mann vara säker på hur författaren förhåller sig till huvudpersonerna. Varför är språket så snirkligt i början? Vem är det som håller i pennan?

Båda böckerna är mycket läsvärda, tycker Fru Fundersam. Både för den språkliga lekfullhetens skull och för att böckerna diskuterar invandrarsvenskars olika förhållningssätt till svenskar och Sverige och vice verse.

Tidningen Vi har nu beslutat belöna Jonas Hassen Khemiri med sitt litteraturpris. För hans "språkliga lekfullhet, allvar och berättarbriljans". (enligt TT Spektra)

Grattis!

Noveller är ju en ganska trevlig form av skönlitteratur. De är kortare och mer koncentrerade än romaner.

Lyssnarna i programmet Novellfesten i P1 har röstat på vilken novell som de anser är världens bästa. Såhär blev listan på noveller (enligt SR:s hemsida):

1. August Strindberg - Ett halvt ark papper (den har FF läst)
2. Stig Dagerman - Att döda ett barn (den har FF läst)
3. Hjalmar Söderberg - Pälsen
4. Anton Tjechov - Damen med hunden (den har FF läst)
5. Guy de Maupassant - Fettpärlan (den har FF läst)
6. Thomas Mann - Döden i Venedig
7. Truman Capote - Ett julminne
8. Nikolaj Gogol - Kappan
9. Torgny Lindgren - Huset
10. Karen Blixen - Babettes gästabud

Bara gamla klassiker! Intressant ...
Fru Fundersam undrar lite vilka som har röstat ... och inser också att, trots att det är så kända författare, har hon inte läst alla novellerna. Och inte är minnet glasklart över dem hon läst heller ....
Det blev en bra lästipslista att beta av, kanske.

Någon som vill säga något om någon av novellerna???

BOKTIPSET:
NI-na-ni-na-ni-nana

Fru Fundersam läser just nu Sara Stridsbergs Augustnominerade roman "Drömfakulteten". Det är en fantasi skapad kring Valerie Solanas liv och ställningstagande. Valerie drömde om en annan bättre världsordning. Men hon skapade också SCUM-manifestet. (The Society for cutting up men.)
Hur frågande och avogt inställd jag än var i början, så smälter jag inför den vackra skildringen av en kvinna med ett förskräckligt liv. Poetiskt och med ömhet skildrar Sara Stridsberg Valerie från liten längtande flicka till döende, svårt sjuk och prostituerad.

Med hennes öde så som det skildras i boken, kanske det inte var så konstigt att hon kom att hata män.

Det är ju ett lotteri vilken familj vi råkar födas in i.

Böcker är själens blodkärl,
sa Thomas Mann.

Nu ska Fru Fundersam krypa ner och gotta sig med sin roman. Natti, natti!

Vi läser för att kasta ett ljus över vårt eget liv, se våra tankar och föreställningar från nya vinklar och kanske få dem korrigerade.

Aksel Sandemose (1899-1965)

Följande böcker har nominerats till Årets svenska skönlitterära bok:

Svinalängorna av Susanna Alakoski
- Den har jag läst. En mycket nära och bra skildring av en flicka - Leena - som på sjuttitalet växer upp i ett område med hyreshus, utanför Ystad. Boken är en klasskildring, med invandrarperspektiv och barnperspektiv. Njutbar att läsa även om den bitvis är otäck.

Göteborgshändelserna av Jörgen Gassilewski

Den amerikanska flickans söndagar av Lars Gustafsson

Montecore. En unik tiger av Jonas Hassen Khemiri
- Denna har jag också läst. Till att börja med helt märklig i sitt språk. Svår att ta sig in i, men så, när man väl är inne - en bok som får mig att helt byta perspektiv. Se invandraren/mannen för några decennier sedan. Hans drömmar, förhoppningar och anpassning ... Och den unge mannen idag - sonen som vill se sin identitet som en annan. INTE anpassa sig till faderns undergivenhet ... Mycket givande bok!

Oceanen av Göran Sonnevi

Drömfakulteten av Sara Stridsberg
- ligger oläst på mitt nattduksbord. Måste genast börja!

Är det någon som har läst de andra och vill kommentera?