Fru Fundersam har lyssnat på ett intressant program om barndomsminnen.

Hur många barn har inte haft förtryckande fäder?

Eller senare: frånvarande  fäder.

(Bilden lånad från P1:s webb)

Psykoanalytikern Clarence Crafoord berättar i radioprogrammet "Barndomen är en skam som sitter i länge"  om barndomsminnen. Barndomsminnen är inte detsamma som barndom.

Tiden förvandlar och omvandlar barndomen.

Men många barndomsminnen finns i form av litteratur. I programmet läser man ur många böcker, bland andra Jan Myrdals, Lars Ardelius Barnsben , Sven Delblancs böcker och Jan Guillous Ondskan.

Lyssna på progammet här.

Klicka vidare på Senaste sändningen / Kulturradion.

Elden spred värme till oss frusna själar igår kväll,

och kanhända att våren nu får lust att ta fart ...

Det är Första maj idag.

Frun går inte i något demonstrationståg.

I dessa tider talar man knappt längre om demonstrationer eller arbetarklassens kamp. Som om allt är var och ens ensak och ingenting är gemensam sak. Kanske erkänner vi inte längre att orättvisor finns? Eller så tänker vi inte längre i "klasser". Utslagning och orättvisor drabbar "grupper" idag. Och förstås en och annan individ.

Men finns det längre någon tro på rättvisa?

Och finns det några hjältar att se upp till?

Frun har inga svar.

Men vet att ikväll är det en spännande teater, med utmärkta skådespelare på Svt1, kl 21.00:

Arbetarklassens sista hjältar.

En pjäs i en akt av Peter Birro. I ateljén. Konstnären Harald är just i färd med att trä en snara över halsen och göra slut på allt. När hans alkoholiserade son Benny plötsligt gör ett oväntat och oönskat besök efter flera års frånvaro, tvingas han till konfrontation med sig själv och sin infekterade relation med sonen. Deras sista kväll tillsammans blir en skoningslös uppgörelse med livet och konsten och en undran över var arbetarklassens hjältar tagit vägen. I försoningen finns också svaret. I rollerna: Börje Ahlstedt, Mikael Persbrandt. Regi: Stig Larsson. Bredbild. Text-tv 199. Även 17/5.