Om Frun börjar tralla på 60-talsschlagers,

då tar det aldrig slut med låtar, vad det verkar:

• Lyckliga gatan, du finns inte mer ...
  
• Säj är det konstigt att man längtar bort nångång ...
• Hjärtat på rätta stället, har du min vän men säg ...
• Det var den sommaren det hände, sommaren som vände ut och in ...
• Vi ska gå hand i hand, genom livet du och jag, om det händer ibland ...
• Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske ...
• Börja om från början, börja om på nytt, varför ska man sörja ...
• Du borde köpa dig en tyrolerhatt, bara därför att locka fram ett skratt
• Och han går som en karl, han ser ut som en karl, med en charm ..
  
• Jag tycker inte om dig, håller inte av dig, men jag känner ...
• Vi ska faktiskt ut idag, mitt lilla fejs och jag. Alla dubbelhakorna ..
• Tänk att få ha en man i byrån, i en ask bland andra grejer ...
  

o s v.

Som om den Unga Fru Fundersam (lilla flickan) urskillningslöst,

sög i sig varenda svensktoppstext som fanns på den tiden ...

Ack ja!

Här är dagens trudelutt (från de åren):

DET BÖRJAR VERKA KÄRLEK, BANNE MEJ

I förrgår sa jag plötsligt nej till killarna
När de skulle ha ett party
Se'n satt jag en hel kväll och konverserade
Med din mamma och va' arti'

 

Det börjar verka kärlek, banne mej
Sån't som man ser på bio, tänka sej
Jag är väl misstänksam
Men tanken sticker fram
Men för all del
Jag kan ha fel

 

I går kväll gick jag med dej på en snyftare
Fast jag ville gå på pang-pang
Och se'n satt jag och hörde på en stråkkvartett
Jag som bara gillar dang-dang

 

Det börjar verka kärlek, banne mej
Sån't där som står i böcker, tänka sej
Jag fattar ingenting
Jag är väl lite ding
Så för all del
Jag kan ha fel

 

I morse sjöng jag när jag borsta' tänderna
Och se'n fick jag arbetsdille
Se'n ringde jag till dej om inte nå'nting alls
Bara för jag plötsligt ville

 

Det börjar verka kärlek, banne mej
Sån't där som händer andra, tänka sej
Det mesta pekar på
Att jag är kär och så
Men för all del
Jag kan ha fel

 

Det börjar verka kärlek, banne mej
Sån't där som händer andra, tänka sej
Det mesta pekar på
Att jag är kär och så
Men för all del
Jag kan ha fel
Jag kan ha fel

I vanliga fall är det bara Frun som sover till långt fram på dan,

men imorse var Herrn också trött och sussade gott intill ...

Vi var så sena att vi missade Klingan och Felicia.

Men härlig frukost blev det i alla fall.

Och sedan målade Frun sina skafferihyllor ljust blågrå. 

I radion ljöd rapport från Finnkampen och Frun, som inte är det

minsta intresserad av sport i media, blev nostalgisk och lite

sentimental. En saknad vällde upp, efter en tid då det fanns en svärfar

(Fruns 1:a svärfar) som satt i sin gillestuga och tittade på sport-teve ...

Tankar och känslor sköjer över en utan logik och kronologi.

Hyllorna blev förresten fina!