Frun är FÖRKYLD.

Som en liten tomtegubbe.

Ska leta i skafferiet efter lämplig medicin ...

En liten tomtegubbe
En liten tomtegubbe satt en gång

vid stugan sin uppå en tuva

han tyckte dagen var så fasligt lång

han satt och vände på sin luva

Usch, han frös och han nös

atschi, atschi, atschi, prosit!

Usch han frös och han nös
stackars gubben hade snuva.

Men tomtegumman sade."vad står på?

Du skrämmer både mig och katten,

till doktor Mullvad ska du genast gå,

så att vi kan få ro till natten.

Gör dej fin, gubben min,

atschi, atschi, atschi, prosit!

Gör dej fin gubben min,

och tag på dig söndaghatten"

Och gubben gick till doktor Mullvad in,

som bodde under björkestubben,

och doktorn laga´genast medecin

som han tog fram ur källarskrubben.

"Hoppsansa nu blir jag bra!

atschi, atschi, atschi, prosit!

Hoppsansa nu blir jag bra,

det nös jag på" sa tomtegubben.

Man tål en hel del smällar ...

... ganska många faktiskt.

Läste att vänner ibland faktiskt ÄR livsavgörande att ha.

Kära vänner att få stöd av, till att ta sats igen efter rejäla smällar ...

Apropå vänner ... 

Kommer ni ihåg gamarna i Djungelboken?

Du ska vänner ha 

O ja vi är
ja vi är
ja vi är dina vänner nu - ja vänner nu

Det är så svårt - ja det är svårt
att ensam va - att ensam va
men det är bra - ja det är bra
att vänner ha - att vänner ha

Ja vi är vänner som du har
vår vänskap den är så stor

Du - du ska - ska vänner ha

Vi räcker alltid fram en vass och slipad klo

du ska vänner ha
När du ej mer på nåt kan tro
kan du hos oss få lugn och ro
Vi tycker bra om alla, det är inget brott
att tycka mycket bra om alla djur som smakar gott
Smakar gott

Och du förstår att vår
vår vän du är
och vänner är ett kärt
ett kärt besvär
vänner i Djungeln
ja det är bra

Du ska vår vän va

Hönan Agda

Jag ska be att få ställa upp

med en visa om en tupp

Som var gammal och utsliten

impotent och väderbiten.

Hönsen klagade och gnällde

för han dem ej tillfredställde

deskrev på en petition

'Ge vår tupp förtidspension'(sa dom)

 

Vi vill ha en tupp med sting

den vi har han är ju ding

saknar lust och energi

saknar allt vi är förtjusta i

Skaffa oss en ny bemanning

annars fixar vi äggstanning

se nu till att det sätts fart

för vi blir desperata snart

 

Gammeltuppen fick nog och for

dit där inga hönor bor

ingen grät när han for hädan

en ny tupp var ordnad redan

Hönsen var så nyfikna så

- men det var lång levernas tid på den

Men dom fann sig i sin lott

för de väntade på nåt gott

 

Tänk när tuppen äntligen kom

hönsen blev som galna, dom

"Vilken kam han har! Nu står den

Vilken näbb, den är nog hård den!

"Hönsen flängde kring i yran

tuppen hade ett bestyr han

men som han var frisk och sund 

fick vart höns en kärleksstund

 

Men - lilla söta hönan Agda

hon blev blåst på ovansagda

Tuppen skulle just hoppa på'na

Agda titta i ögonvråna

Men det blev ej som Agda trodde

tuppen bara stod och glodde

tills han plötsligt med en snärt

slet en fjäder ur hennes stjärt

 

Agdas blod i pulsen brände

hon stod still men inget hände

Flera veckor efter den dagen

var hon den enda oskulden i hagen

varje dag i alla väder

ryckte tuppen ut en fjäder

och en dag -de' e' synd och skam

titta' Agdas rumpa fram

 

Agda skämdes och grät och tjöt

var gång tuppen en fjäder snöt

Och en dag blev det för mycket

Agda svek för det inre trycket

för sorgen och kärlekskvalen

Och nästa gång han kom blev Agda galen

och hon skrek ut i falsett

"Hörru du din jävla sprätt!"(sa hon)

 

"Nu vill jag ha ett ärligt svar

varför du mina fjädrar tar

Varför nobbar du mig i ett kör

det du med de andra hönsen gör?

"Tuppen svarade smått generat;

"Du, jag älskar dig passionerat,

allt du ber om det ska du få

- Men jag vill ha dig naken då"

av Cornelis Vreeswijk

Annabell Olsson

Annabell, Annabell, Annabell Olsson

hon sitter och drömmer när månen går upp

Hon vandrar i trädgårn och luktar på blommor

och sjunger bland liljor och rosende knopp

 

Annabell, Annabell, Annabell Olsson

hon torkar ej disken och bäddar som vi

Hon väljer bland pärlor och trär dem på snoddar

i siden och sammet hon dansar förbi

 

Annabell, Annabell, Annabell Olsson

är inte som andra som bråkar och slåss

Hon är en förtrollad prinsessa från sagan

som råkat gå vilse och bor här hos oss.

 

Av Lennart Hellsing

Lilla vackra Anna.

text och musik: Bengt Henrik Alstermark (1800-1840)

Lilla vackra Anna, om du vill,

hörer dig mitt hela hjärta till.

Jag är öm och trogen

och i dygder mogen,

tycker om att vara jäv och gill.

Minns du hur vi lekte alla dar,

smekande varann som mor och far.

Redde ler med handen,

byggde hus i sanden.

Ack, hur lätt och lustigt livet var.

Men den glada tiden snart försvann.

Jag fick lära tröska och du spann.

Du gick vall i skogen

och jag körde plogen

mera sällan sågo vi varann.

Blott när sommarn stod i blomsterkrans,

och när julen bjöd oss upp till dans,

kunde vi få råkas,

rodna, le och språkas,

aldrig någon större glädje fanns.

Så det varit har i många år,

aldrig nå´nsin läkas mina sår,

aldrig är det roligt,

aldrig rätt förtroligt,

om jag icke Anna råka får.

Vad jag tänker eller vad jag gör,

står mig samma glada flicka för:

ofta plär jag drömma

att den trogna, ömma

Anna blir min brud, förr än jag dör.

Kärlek sådan oro kallas plär

-ingen vet just vad den skälmen är:

blott att han kan plåga,

sätta oss i låga,

som på en gång roar och förtär.

Röda kinder, stora ögon blå,

vackra händer, nätta fötter små.

Rund och vit om armen,

blommig full i barmen

det är någonting att titta på.

Lilla Anna, snart flyr dagen bort

livet har blott en och den är kort.

Liksom spån i strömmen

som en bild i drömmen

hastar människan till en bättre ort.

Men på resan till den ljusa sal

genom jordens mörka sorgedal

ville Skaparn ställa,

att oss göra sälla,

glädjen i en trogen makas val.

Snälla Anna, när Gud skapte dig,

tänkte han helt visst i nåd på mig.

Kom att ja mig giva

och min maka bliva

så skall det bli ljust på livets stig.

I en liten stuga ska vi bo

leva med varann i frid och ro.

Lära barnen kära

Gud och kungen ära:

det ska bli så roligt må du tro!

Sist vi följas åt till himmelen,

råka far och mor på nytt igen,

bliva åter unga,

börja åter sjunga,

kärleken är livets bästa vän.

(Jepp!

Så är det förstår du!!)

Tänk om jag hade

(mel. Hej tomtegubbar)

//: Tänk om jag hade lilla nubben
uppå ett snöre i halsen! ://
Jag skulle dra, den upp och ner,
så att den kändes som många fler.
Ja, tänk om jag hade lilla nubben
uppå ett snöre i halsen!

Undrar jag, om jag på allvar ska ta ton igen.

Jag menar, ägna mig mer åt att sjunga ...

I väntan på beslut, så kommer här en ytterligare

trudelutt ur gömmorna.

Tror minsann att det var Stefan Demerts låt:

Emma Karolina Magdalena Makadam

Jag minns ditt blåa öga och din slarvigt knutna slips
jag fick kepsens skärm i pannan när du kysste mina lips.
Du satt så tungt uti mitt knä och spelade gitarr,
jag kan ännu känna doften av din väldiga cigarr.
Och jag minns hur ljuvt du log när en blomma upp du drog,
och dess kronblad ryckte loss ett i sänder,
med dina tatuerade händer.

Och du slöt mig i din famn och jag stönade ditt namn:
Emma Karolina Magdalena Makadam.

Jag vill inte tro de rykten som florerar här i stan
att du reser kring i trakterna och gör karlarna med barn.
Jag väntar troget till den dag du återvänder hit
jag har köpt din favoritcigarr och skaffat mera sprit.
Allt skall bli som förut, jag skall sitta här och njuta
och läsa högt för dig om Arne Tammer
och lyssna på ditt skivstångsslammer.

Jag går här och samlar damm, kom och ta mig i din famn
Emma Karolina Magdalena Makadam.

Jag minns jag sökte tröst invid din väderbitna barm
när du slagit mig i fingerkrok och brutit ner min arm.
Du strök mig med din kärva hand och torkade mitt hår,
och vyssa mig till söms med gamla helan går.
Och jag minns din ljuva bas hur den spräckte alla glas,
du sjöng och blev allt rödare i plåten,
och tavlorna dom lossnade av låten.

Och i glädjerus jag sam som ett litet lyckligt lamm,
Emma Karolina Magdalena Makadam.

Brev Från Kolonien

Hejsan morsan, hejsan stabben!

Här är brev från älsklingsgrabben.

Vi har kul på kolonien,

vi bor 28 gangstergrabbar i en

 

stor barack med massa sängar.

Kan ni skicka mera pengar?

För det vore en god gärning

Jag har spelat bort vartenda dugg på tärning.


Här är roligt vill jag lova

fastän lite svårt att sova

Killen som har sängen över mig

han vaknar inte han när han behöver nej.

 

 

Jag har tappat två framtänder

för jag skulle gå på händer

när vi lattjade charader

så när morsan nu får se mig får hon spader.

                                     

Ute i skogen finns baciller

men min kompis han har piller

som han köpt utav en ful typ,

och om man äter dom blir man en jättekul typ.

 

Jag är inte rädd för spöken

Och min kompis han har kröken

Som han gjort utav potatis

Och den säljer han i baracken nästan gratis

 

Våran fröken är försvunnen

Hon har dränkt sig uti brunnen

För en morgon blev hon galen

För vi släppte ut en huggorm i matsalen

            

 

Föreståndarn han har farit

han blir aldrig var han varit,

för polisen kom och tog hand

om honom förra veckan när vi lekte skogsbrand.

 

Ute i skogen finns det rådjur,

i baracken finns det smådjur

och min bäste kompis Tage

han har en liten fickkniv inuti sin mage.

Honom ska dom operera,

ja nu vet jag inge mera

kram och kyss och hjärtligt tack sen,

men nu ska vi ut och bränna grannbaracken!

av Cornelis Vreeswijk