Jag ska sjunga en liten stump

om denna lilla katten.

Han skulle springa efter sin svans

men han fick inte fatt'en.

Katten sprang,

svansen slang,

katten sprang och

svansen slang.

Denna visan var inte lång,

vi ska sjunga den än en gång.

Blodet det skvätte på tapeten ...
Är inte säker på att texten är alldeles korrekt,

men så här minns jag Lincoln-visan:

Har ni hört den förskräckliga händelsen,
den är sann för den hände just nu,
när som kungen av Nordliga Amerika
blev skjuten, ja skjuten mitt itu.

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej

skruvaluttan tjong fallerej
när som kungen av Nordliga Amerika
blev skjuten, ja skjuten mitt itu.

Han gick ut för att se kommedianterna
för det roade Hans Majestät
Men inte kunde han väl tänka,
att han skulle bli skjuten just för det.

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej
skruvaluttan tjong fallerej
Men inte kunde han väl tänka,
att han skulle bli skjuten just för det.

Men då kom det en bov genom dörren,
usch, så hiskeligt vådlig han såg ut!
Och i näven så bar han ett geväder,
som var laddat med kulor och med krut.

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej
skruvaluttan tjong fallerej
Och i näven så bar han ett geväder,
som var laddat med kulor och med krut.

Och så sköt han den kungen i planeten
så att huvudet skutta från hans hals,
och bloden den stänkte på tapeten,
och kammartjänarn frågte: va befalls?

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej
skruvaluttan tjong fallerej
och bloden den stänkte på tapeten,
och kammartjänarn frågte: va befalls?

Och så lade dom kungen på en soffa
och strök balsam uti hans hår.
Och kungen han tog sej åt huvet:
- Det va fasligt så illa jag mår.

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej
skruvaluttan tjong fallerej
Och kungen han tog sej åt huvet:
- Det va fasligt så illa jag mår.

 

"Å adjö" sa den beskedlige konungen
"nu till himmelens glädje jag far,
där små änglar de vifta med händerna,
så förinnerligt roligt de har."

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej
skruvaluttan tjong fallerej
där små änglar de vifta med händerna,
så förinnerligt roligt de har."

Och så dog den beskedlige konungen
och är salig, jag tänker, just nu.
Men fan anamma den boven,
som sköt den kungen mitt itu!

Skruvaluttan tjong, faderallan-lej
skruvaluttan tjong fallerej
Men fan anamma den boven,
som sköt den kungen mitt itu!

Nu var det längesedan.

(Det här duger inte ....)

Mera sånger åt folket och åt frun !!

Gunwer Bergqvist sjöng den här när jag var liten:

Det börja' med en lakritsbåt

å sluta' med en bröllopslåt
Han bjöd på sega gubbar,

han bjöd på sega gubbar,

han bjöd på sega gubbar

- nam, nam!

Och apropå ...

så kommer fruns egen gube i låddan hem snart.

Och det är fredag! Och Frun har fått ett nytt golv.

Och köpt två nya blomkrukor.

Torrostade jordnötter,

japanmix och Fair Trade mörk choklad ....

Så det så! 

Här kan du testa dina kunskaper om kaffe.

Och nu kommer dagens kaffelåt:

Kaffe utan grädde
är som kärlek utan kyssar
och kärlek utan kyssar
är väl ingen kärlek, säg?

Om du i skogen vandrar
eller uppå havet kryssar
får det inte fattas kyssar
inte heller grädde, säg

Bara glädje dagen rymmer
du får inga gräddbekymmer
Mjölkcentralens steriliserade grädde
den är jämt okay

Den står aldrig och ser sur ut
Den kan tagas med på tur ut
Vår och vinter, sommar och höst
jämt lika bra den håller sig

 

Minns när du köper flaskan
eller tuben ner' i bo'n
naturgrädde ska de va'
skyddsmärket ”Flickan med kon”.

(Reklamlåt från Mjölkcentralen)

 

Lille Carl, sov sött i frid,
du får tids nog vaka,
tids nog se vår onda tid
och hennes galla smaka.
Världen är en sorgeö;
bäst man andas, skall man dö
och bli mull tillbaka.

Vargsången

Vargen ylar i nattens skog,

han vill men kan inte sova.

Hungern river hans vargabuk,

och det är kallt i hans stova.

Du varg,

du varg,

kom inte hit,

ungen min får du aldrig.

Vargen ylar i nattens skog,

ylar av hunger och klagar.

Men jag ska ge'n en grisasvans,

sånt passar i vargamagar.

Du varg,

du varg,

kom inte hit, ungen min får du aldrig.

Vargen ylar i nattens skog,

och hittar sig inget byte.

Men jag ska ge'n en tuppakam,

att stoppa ner i sitt knyte.

Du varg,

du varg,

kom inte hit,

ungen min får du aldrig.

Sov, mitt barn,

i bädden hos mor,

låt vargen yla i natten.

Men jag ska ge'n en hönsaskank,

om ingen annan har tatt'en.

Du varg,

du varg,

kom inte hit, ungen min får du aldrig.

Jag står här på ett torg

Jag står här på ett torg.
Ett cirkuståg passerar.
En clown, en vind passerar.
Men jag är full av sorg.

 

Mitt hjärta är en sång.
Den handlar om hans läppar.
Den handlar om hans ögon
som spelade en gång.

 

O, säj, Ni som är här,
vad skulle Ni då höra,
vad skulle Ni då göra,
om den som som Ni har kär

 

blev borta i ett krig
till ingen, ingen nytta
där mänskor blev förbytta
som djävlarna med dig.

 

Jag står här på en square.
Det regnar i mitt hjärta.
Det säjer i mitt hjärta
att han är inte här.

 

Fast fåglarna ger hals
och träden gröna vaknat…
jag ser det med min saknad.
Jag ser det inte alls.

 

För den som jag höll av
har stympats, bränts och satsats,
förlorats, glömts och kastats
med andra i en grav.

 

Vem spelar detta spel
med blod och svett och tårar,
med kulsprutor och bårar…
Jag vet att det är fel.
Ni vet att det är fel.

 

Jag vet att jag är dum.
Säg ingenting om riken,
de Gaulle och politiken,
för då så blir jag stum,

 

men säj, herr President
om ni har tid att svara…
å, kunde Ni förklara
det onda som har hänt?

 

Vem är det som ställt till
så vi som är som andra
ska slåss emot varandra
fast ingen av oss vill?

Svensk text: Lars Forssell, 1958
Fransk originaltext och musik: Boris Vian (”Le déserteur“), 1954

Denna sång sjöng vi i kanon i bilen när Frun var liten:

Allting på jordens rund

måste förgås.

Allting på jordens rund

måste förgås.

Men vår Fru Musica,

men vår fru Musica,

men vår fru Musica

hon ska bestå.