Jag står här på ett torg

Jag står här på ett torg.
Ett cirkuståg passerar.
En clown, en vind passerar.
Men jag är full av sorg.

 

Mitt hjärta är en sång.
Den handlar om hans läppar.
Den handlar om hans ögon
som spelade en gång.

 

O, säj, Ni som är här,
vad skulle Ni då höra,
vad skulle Ni då göra,
om den som som Ni har kär

 

blev borta i ett krig
till ingen, ingen nytta
där mänskor blev förbytta
som djävlarna med dig.

 

Jag står här på en square.
Det regnar i mitt hjärta.
Det säjer i mitt hjärta
att han är inte här.

 

Fast fåglarna ger hals
och träden gröna vaknat…
jag ser det med min saknad.
Jag ser det inte alls.

 

För den som jag höll av
har stympats, bränts och satsats,
förlorats, glömts och kastats
med andra i en grav.

 

Vem spelar detta spel
med blod och svett och tårar,
med kulsprutor och bårar…
Jag vet att det är fel.
Ni vet att det är fel.

 

Jag vet att jag är dum.
Säg ingenting om riken,
de Gaulle och politiken,
för då så blir jag stum,

 

men säj, herr President
om ni har tid att svara…
å, kunde Ni förklara
det onda som har hänt?

 

Vem är det som ställt till
så vi som är som andra
ska slåss emot varandra
fast ingen av oss vill?

Svensk text: Lars Forssell, 1958
Fransk originaltext och musik: Boris Vian (”Le déserteur“), 1954

 

La famiglia

17 september 2007 22:43

Eftersom ingen annan har kommenterat din hyllning till Lars Forsell måste ju jag göra det. Jag har beundrat Lars enda sedan jag såg Gustav III på statsteatern i Stockholm, den uppsättningen med chimpansen Ola. Till den uppsättningen hade Lars Forsell skrivit en prolog. Jag minns inte ett jota av den, men jag minns att jag var alldeles gripen av den. Sedan har jag under min glada amatörteatertid också försökt sätta upp hans Haren och Vråken, en helt fantastisk teaterpjäs. Lars Forsells minne måste hållas vid liv. Tack frun.

 

Fru Fundersam

17 september 2007 23:17

Tack själv La!
Han var en fantastisk man!!!!

 

La Famiglia

18 september 2007 11:15

Ops, här skrivs det fel ser jag "Jag har beundrat Lars enda sedan.." är ju fel. Det heter inte enda, det heter ända. Men å andra sidan finns ju risken för missförstånd. Någon kan ju tro att jag beundrar en viss kroppsdel av Lars Forsell. Skulle nog behöva formulera om helt, med det orkar jag inte.

 

Fru Fundersam

18 september 2007 13:22

Hahaha ..
Visst får du gilla hans ända om du vill ;-))))
*skämtar så klart*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...