G

31 maj 2007 07:56

Exakt. Varför blått och rosa??
När Gillas pojkar var små kläddes dom demonstrativt i rött och rosa ibland, men jag valde oftast kläder som jag sydde själv i blandade färger, inte blått företrädesvis.
Barn ska ha praktiska kläder, bekväma att leka i. Jag såg nyligen en baby 2-3 månader iklädd jeans. Det såg inte skönt ut...

siri

31 maj 2007 08:35

då kan man ju handla av mig, eller på blingo! haha!

Hannele

31 maj 2007 08:36

Jag har kommit till min rosa ålder nu, fick väl aldrig rosa som barn ;)

helga

31 maj 2007 08:47

Håller med dig! Kolla Polarn o Pyret, Rabalder t ex. De har lite annat!!

Tant Tagg

31 maj 2007 11:12

Visst är det så!
När dottern var liten på 80-talet kläddes hon ofta i gult. Hon var sååå söt i gult. Fortfarande gillar hon gult och passar i gult, förresten. Då gick det lättare att hitta kläder i andra färger än typiskt pojkiga och typiskt flickiga.
Kom inte och säg att det blivit mer jämställt mellan könen! Tvärtom! Speciellt flickors kläder har blivit väldigt konserverande, tycker jag. Dottern som inte hade så mycket hår på huvudet under sina första år kunde t.ex ha blå jacka och vit och blårandiga osh-kosh-snickarjeans och röd toppluva. Då kunde snälla tanter och farbröder komma fram och fråga: "Vad heter den här lilla poljen då?". På 80-talet var det mycket lättare att hitta bra och praktiska vardagskläder till småbarn utan volanger och rosa spetsar som angav kön på samma sätt som nu.

Egoista

31 maj 2007 11:17

Jag håller fullständigt med! Detta är ett praktexemple på hur man skapar kön. För ajg tror då inte det är föräldrarna som driver på. Och vad praktiskt för handlarna att man måste köpa en hel ny uppsättningskläder om barn 2 har ett annat kön än barn 1...

Alma

31 maj 2007 12:17

Ungefär 1990 skulle vi köpa skridskor till våra barn. Tjejskridskorn hette "Little Angel" och killarnas hade texten "Little Devil". Hmm!

Avataria

31 maj 2007 12:45

När mitt lillpyre var 1½ år köpte jag en urvacker buteljgrön sammetsklänning åt henne. Den var jättefin, och passade underbart till hennes gröna ögon och rödblonda hår. När jag kom hem med klänningen till henne och visade vad jag köpt tittade hon på den, travade fram och röck den ur mina händer, sen stampade hon på den (1½ år gammal!). Så fort jag kom i närheten av henne med klänningen för att övertyga henne om att hon skulle prova fick hon riktiga raseriutbrott. Jag prövade i några dagar, sedan gick jag tillbaks med den och bytte till en likadan fast vinröd. Den tog hon på sig genast, och vägrade byta...

Avataria

31 maj 2007 12:46

Jag har för övrigt försökt köpa mycket andra färger - grönt och blått och svart till henne och det har gått bra efteråt...tills nu när hon är i sin RÅÅÅÅÅÅSA period...som alla femårsprinsessor...inget som inte är rosa går på...

Fru Fundersam

31 maj 2007 14:34

Rosa perioder, kommer väl barn in i ibland (och vuxna också) och kan väl få så göra ... Rosa är ju en fin färg bland alla andra färger. Men vi föds knappast in i en rosa färg ... Att 1 1/2 åriga lillpyre vägrade grönt, kan ju ha olika orsaker. Och att barn har vilja tycker jag är bra!
Men mer som retar mig däremot, är att små små flickor ska ha behåliknande plagg. För vem, kan man undra?

Jo Siri, jag har tittat in på blingo (fina kläder)och några andra klädeskedjor på nätet. De påminner lite om kläderna som fanns för 20-30 år sedan. Då var det större urval på ickekönsbundna plagg, tycker Fru Fundersam lika som Tant Tagg.

Men just i de stora affärerna på stan idag, är det bedrövligt konserverande med flick- och pojkhyllor. T o m skorna är rosa och blå!

maria

31 maj 2007 21:31

Jag håller fullständigt med Fru Fundersam Och övriga kommentatorer...

Men jag vet att när jag, för snart 19 år sen, satte på min äldsta son en rosa t-shirt när han var ca 6-9 månader gammal då höll jag på att få en smäll av sonens pappa, jag gav inte upp (smällar har jag lärt mig ta men inte att ge upp, det lär jag mig nog aldrig). Det jag däremot har kikat på är lite forskning och den visar faktiskt på att det är värre än vad man tror, rosa plagg hit och dit, det är mest trist men vad spelar en färg egentligen för roll. Om man jämför... I viss forskning så visas tydligt att själva mottagandet av bebisar vid förlossningar är så ojämnlika så det skriker om det... Flickor blir mottagna med ömsinta händer, mjuka röster och ord som "oh,så söt... Pojkar tas i mer hårdhänt, uppmuntras att skrika (förhindras i alla fall inte) och får ord som "det var en kraftig en", "vilken stämma" and so on...

Redan på förlossningen föser vi in dem/oss i fack, vilken tur att man inte behöver stanna i dem....

Förresten (Tant Tagg) är det värt att undra över varför alla kallade min äldsta son för "tösen" när han var runt 6-9 månader???? Idag tror jag dock att det kan finnas något värt i att könen är lika OCH olika, men detta ligger knappast i färger, kläder, utbildning eller lön, det gäller annat...