(Bilden lånad från http://www.bio.nu/film/?id=100902)

Jag har nyss sett en dansk film som heter Adams äpplen. Vi fick den som dvd i julklapp. Så här står det om filmen på bio.nu:

Adams äpplen
Filmen är en komisk religiös fabel om tro och kampen mellan gott och ont. En historia som hämtat inspiration från Bibeln. Adam, en nynazist, döms till samhällstjänst och prästen Ivan ska försöka få honom bort från det kriminella livet. Adam gillar inte situationen men accepterar uppdraget att under sin samhällstjänst baka en äppelkaka med äpplena från kyrkans stora äppelträ.

Filmen har utsetts till Danmarks Oscarbidrag inför(galan 2006....)

Det var en ytterst intressant upplevelse att se denna film, som verkar vara byggd utifrån frågan "vad skulle hända om man inte kunde beröras av ondska, utan bara bemötte ondskan med godhet? Ungefär som "Vänd andra kinden till!" Jag blir inte klok på vad jag ser och hur prästen resonerar. Han verkar helt befriad från rädsla och intill närapå dumhet övertygad om godhetens makt över ondskan. Medan nynazisten tycks helt befriad från empati och förståelse för godhet. Men vartefter filmen fortsätter utvecklas personerna, i många sagolika svängar och den svarta humorns frågor ger ett slags svar ini mig. Det är en härlig och ovanlig film!

Alexandra skriver också på sin blogg om ondska och rädsla.
"Att ondska är förnekad rädsla som hör ihop med olika minnen. Man separerar sig från sig själv (och därigenom andra) genom att separera sig från smärtan som finns i rädslan. Och man lägger över smärtan till andra människor. För om man tog ansvar för smärtan skulle det leda till att man var tvungen att titta på den förträngda rädslan. Det kan bli nästan oöverstigligt smärtsamt." http://alexandra.bloggagratis.se/2006/12/26/56182-sa/

Det är en evigt intressant diskussion detta med ondska och godhet. Hur kan godheten vinna över ondskan? Eller är det tvärtom? Och hur ska vi orka se ondskan i ögonen?

"Vi känner alla en, låt mig tillfoga kuslig, fascination för våld. Lusten till våld är vår skuggsida, och vågar vi inte konfrontera den tar den överhanden. Men vågar vi se vår skugga i ansiktet får vi makt över den." /Allan Guggenbühl
(I SvDs nätupplagas artikel, Inre frid - väg till fred?, 3 juni 2003)

 

"S"

1 januari 2007 17:31

Tack för tipset!

Adams äpplen.

Den var ju "sjukt" bra ... : - )

 

Fru Fundersam

1 januari 2007 18:00

Kul att du också tyckte det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...