Fru Fundersam klarar det mesta.

Bara hon ser att det finns en väg att vandra.

Hon behöver inte vara alldeles säker, vart vägen leder,

bara veta att den ligger där framför henne. 

De gånger hon fastnat i snårskogen och inte sett vägen,

då tappar hon sin inre styrka, men så fort hon irrat sig ur alla törnen och ser att vägen ringlar sig fram där, så har hon erövrat livsmodet igen.

NU har Frun skymtat en väg igen ... 

Lycklig den som

kan konsten att

"bara vara" den den är!

Dit vill jag också komma. 

Fru Fundersam jobbar mycket med sig själv och sina olika stämningar och känslor. Ibland blir ledsnad och sorg och trötthet överväldigande och negativ, ibland kan jag acceptera och vara i de stämningarna och tillstånden, utan att det tar ner mig.

Det KAN ju vara skönt att vara ledsen också.

Det kan vara tillåtet att vara trött.

Känslan påverkas av hur jag tänker om den.

Om jag är besviken över att jag blir ledsen och trött, blir det värre, än om jag tar tröttheten som den är. Kanske kan jag då t o m slippa att bli ledsen.

Jag behöver inte vara ledsen för att jag är trött,

jag behöver bara vila!

Det allra mest åtråvärda, vore om jag kunde välja bort de värderande tankarna om mig själv, min förmåga, mitt tillstånd.

Om jag kunde låta bli att kritisera och värdera mig,

skulle jag kanske också slippa bli så trött!

Och då vore jag snart nöjd och lyckligare.

Men, kan man detta?

La Famiglia skrev så här i en kommentar till ett tidigare inlägg här i bloggen:

Jag har ju lett en studiecirkel kring filmen Såsom i himlen, och jag har läst boken /Att välja glädje/ som bakgrundsmaterial. Det är ju egentligen ganska kaxiga påståenden han kommer med. Det är ju oerhört intressant att höra vad du känner inför dessa påståenden om att man kan välja lycka. Tror du på det, kan du ta det till dig, och kan det i så fall förändra ditt liv i en positiv riktning.

Personligen tror jag att det ligger en del i det Kay Pollak skriver, men jag tror inte det alltid för alla människor är så himla lätt att välja.

Jag vill tro att man kan sträva efter att kunna välja. Men så klart att människor har olika förutsättningar för att klara detta, beroende på var man befinner sig, hur ens liv ser ut, hur skör man är.

Det går ju ALDRIG att KRÄVA av andra att de ska välja lycka. Inte av sig själv heller. Men det går nog för alla att lära sig att förhålla sig på ett nytt

sätt till sig själv och sin omvärld. Om man har möjlighet, vill och vågar.

... tror jag. Vad tror du?

(Jag har en ny omröstning)

Kroppen är spänd som alltid. Det känns som om den är fylld av stenar,

i olika partier. Med spända hårda gummiband mellan de hårda partierna ...

Svårt att andas fritt. Svårt att slappna av.

Ordet som kommer för mig, när jag ska sova,

är: BLOCKERING

B L O C K E R I N G, blir

BLOCK   ER   ING(en)

BLOCK ÄR INGEN 

BLOCKE - RING

BLOCK  I  RING 

BLO  CKERING 

BLÅ  KÄRING (!)

Feelin' blue ....