Bild från Upsala Stadsteaters hemsida, foto: Joel Persson


När man känner sig så där lite nedstämd ... kan det vara bra att planera in ett par-tre roliga saker som man ska göra. Det har jag gjort ...

Jag har planerat in bio på söndag - Underbara älskade, med bland andra Micke Nyqvist - och musikteater på onsdag - Upsala Stadsteater: Blodsband eller hur jag lärde mig älska Johnny Cash, med bland andra Freddie Wadling - och så åker vi till Göteborg och Filmfestivalen om drygt en vecka! Ojojoj ...

Inte illa va?

MYCKET för Fru Fundersam att se fram emot.

Fru Fundersam gillar frukt och grönsaker!
Det känns i kroppen att det är nyttigt. (Medan det känns att kakor och fettrika såser är ganska onyttigt.)

Men tydligen syns det också vad man äter. På hudens status. Åtminstone om man får tro dietisterna. Här är några recept på mat som gör oss vackra.

Fru Fundersam går genast och gör i ordning en kopp grönt te och struntar i kaffet ikväll. :-)

Termostaten i hjärnan sätts ur spel i samband med klimakteriet, hör jag på radion. Nästan hälften av alla kvinnor upplever problem när äggstockarnas produktion av hormoner avtar i 50-årsåldern. Därför att då börjar styrhormoner i hjärnan att jobba för att försöka få kroppen att producera östrogen. Då vidgar sig blodkärlen okontrollerat och resultatet blir värmevallningar, svåra svettningar, sömnproblem, sköra slemhinnor, humörsvängningar, hjärtklappning ... och sekundärt kan det orsaka depression.

Och då kan man behandlas med hormonet östrogen kombinerat med gulkroppshormon - progesteron.

Men progesteron kan orsaka humörsvängningar, svullnadskänsla i kroppen och problem med minnet och inlärningen. Man kan bli trött och okoncentrerad. Och få sämre hörsel och påverkan på balansen, sinnesintrycken och känseln.

Likadant som vid PMS och graviditet. Eller som vid användning av sömnmedel och alkohol. Eller som vid stress!

Det liknar utbrändhetssymtom. Som att hjärnans lugnande system kollapsar av utmattning. Så könshormoner (eller dess nedbrytningsprodukter)har sina sidor minsann.

Nu forskar man på medicin som ska vara biverkningsfri. Det vore ju skönt om det fanns en sådan medicin. För oss med humörsvängningar ...

Lyssna gärna på programmet här. Klicka sedan på programmet Vetandets värld, Klimakteriebehandling kan påverka hjärnan. Från 20/12 -06.

Oj, så många kommentarer jag får kring att prata om utmattningsdepression! Tack!!!!

Nu ska jag försöka mig på ett inlägg om medicin. Men ni som läser detta, ska veta att jag inte är läkare eller forskare eller på den nivån insatt. Så jag skriver bara hur jag uppfattat sambanden ...

Jag tänker ibland, att om jag hade diabetes eller hjärtproblem, och fick medicin för det, då skulle andra människor respektera att jag tog min medicin och ingen skulle väl komma på tanken att ifrågasätta varför jag tog medicinen.

Men om jag är utmattningsdeprimerad och periodvis deprimerad, då tror en del "friska" att det är ungefär samma sak som när de är lite nedstämda eller på dåligt humör. Och de tror att det bara är att skärpa sig och bita ihop. Som de brukar göra "och det går så bra så" ...

De tycker att man ska strunta i medicinen.

Det trodde jag också!
Förr.
Innan jag tappade orken så märkbart.
Innan min kropp började bete sig så konstigt.
Innan det kändes som brand inom mig.
Innan jag blev så överkänslig och svag.
Innan jag tappade riktningen och farten.

Men nu har jag förstått att det är lite mer komplicerat än så. Hjärnan och kroppen har sinnrika system som är som pendelrörelser. De olika systemen bygger på att vi som människor växelvis tar i och slappnar av, tar i och slappnar av .... och att vi är konstruerade för det, ända ned på den kemiska nivån.

Men när något stressat oss för länge har vi befunnit oss i "påtillstånd" - alarmreaktion - konstant under alltför lång tid och då tycks kroppens egen läkningsförmåga rubbas.
Av- och påsystemet inom oss upphör att fungera.
Det har gått sönder!

Kroppen har tappat förmågan att reglera sig rätt. Den går igång (med hjälp av hormoner) vid fel tillfällen och kan inte stänga av påslaget som annars. Och nattetid, när det är meningen att man ska sova lugnt och kroppen ska bygga upp sig och lappa ihop sig, då är det systemet också stört. När man inte sover som man ska, kan kroppen inte längre återhämta sig ...

I spåren av alla dessa felreaktioner kommer infektioner och depressioner och utslag och magont och och och och .....

Och tydligen tar det evigheters evigheter att få systemet i ordning igen. Då prövar läkarna olika mediciner som ska rätta till själva kemin inom en. Men det finns ju inte en lösning för alla, så det blir ju ganska många prövningar av olika preparat.

Svårt som lekman då, att veta om det ska bytas medicin, höjas dos eller vad ... I alla fall är man inte hjälpt av amatörförståsigpåare som har åsikter kring ens medicinerande.

Så vid sidan om att vi själva tränar oss att slappna av, mjuka upp oss med snälla rörelser, lär oss äta rätt, sköter om oss och tränar oss i HUR vi ska tänka, bete oss, reagera, för att klara av att inte slå på stressknappen, så försöker medicinen hjälpa till på kemisk nivå.

Men om det funnes en för alla given lösning, då skulle det ju vara enkelt. Då skulle vi få en GÖR SÅ HÄR-lista och ett recept i handen, x veckors sjukskrivning och sedan tillbaka till jobbet.
Klappat och klart.
Frid och fröjd.
Försäkringskassan slapp punga ut med åratals sjukpenning.
Landet skulle blomstra.
Och alla skulle jubla!

Men riktigt så enkelt är det inte.

Nähä. Det här duger inte!
Herrn har ont i nacken och jag har lovat att massera.

God natt med er alla!

Här i bloggvärlden stjäl vi ju (vissa av oss) som korpar. Lånar och knycker tips av varandra.

Jag tipsar härmed om att Fjonkan har nya pussel varje dag - som hjärngympa - här dagens. Och nu har Maskrosblomman lagt ut ett riktigt trickigt hjärngympa- pass. Där ska båda halvhjärnorna (jag menar hjärnhalvorna) jobba duktigt!

Vet inte om det stämmer, men världen har blivit bra suddig sedan tröttheten parkerade sig inom en.

Som om ögonen inte orkade med att ackommodera ordentligt längre ...
Eller kan det vara åldern?
/Fru Närsynt (som också har brytningsfel
och börjar få ålderssynsvaghet nu också)

Jo, jag tror det.
Att hitta HUMORN och LEKEN och KREATIVITETEN inom sig. Och i livet. Att se hur kul och absurt allting är ...

Det värsta med stress, är att man tappar humorn. Man tappar perspektivet och blir på tok för allvarlig och trångsynt och arg.

När leken kommer tillbaka - då är läkeprocessen i gång!