Här är en annan skiva som jag önskar mig.

Pool of happiness.

Med två artister som jag verkligen gillar:

Anders Widmark och Sara Isaksson. 

Jag såg nyss programmet Beckman, Ohlson & Can från igår,

på webbteven. Och det var bra! Formen är bra - att inte låta

deltagarna avbryta varandra för att "få rätt", utan  att ge

utrymme för allas tankar.

Att våga låta olika synsätt finnas i luften.

Att inte ha som mål att alla ska bli överens.

Eller att några ska övertygas av de andra om vad som gäller. 

Juste!

Jag tror att formen ger möjligheter till nytänkande.

För vi som tittar får själva ta del av olika tankesätt och sedan

fundera vidare. Vi blir inte presenterade åsikter som vi måste

ta till oss. Vi måste inte omedelbart välja sida.  

Det handlade om manlighet idag i Sverige.

Om den finns och hur den i så fall ser ut.

Om den är modern ...

Vilka förebilder har pojkar som växer upp?

Hur fungerar brödraskap?

Fru Fundersam funderar vidare över manligt - kvinnligt

och konsekvenserna av det jämställda tänkandet i vårt 

nuvarande samhälle, där verkligheten

sannerligen inte alltid stämmer med kartan.

Och hur ska vi då rita en positiv karta, så att

verkligheten vill anpassa sig? (!)

Eller hur ska vi förändra verkligheten?

Klart är att manligt/kvinnligt hänger ihop med många andra maktstrukturer. Jag undrar om det finns enbart positiva kvinnliga egenskaper och enbart positiva manliga egenskaper, som vi kan ha och känna oss bekväma med, utan att ingå i maktspel med förtryck?

Finns det en positiv manlighet, fråga Eva Beckman i programmet.

Ja gör det det? Och finns det en positiv kvinnlighet?