Jag läste många böcker som barn, men blev aldrig storläsare. Kanske för att jag var så glad i att leka och att spela teater ...Som vuxen har jag läst litteraturvetenskap och jobbat med böcker och läsning. Det har varit intressant. De flesta som arbetar med böcker var ju hängivna storläsare som barn, men jag har aldrig kommit dit. Ändå njuter jag av böcker. Av att bläddra i dem, läsa om dem, läsa dem, analysera dem ... Som utmattningsdeprimerad har jag också upplevt sorgen av att inte kunna läsa. Jag kunde verkligen inte förstå vad jag läste. Jag orkade inte hålla isär bokens olika personer, händelser och tankar. Jag kunde inte begripa orden. Jag fick ingen rytm i språket. Jag såg inga bilder framför mig när jag läste.För att komma tillbaka till läsningens glädje, började jag så småningom med att välja enkla böcker som jag kände LUST till. Och så småningom fungerade läsningen igen. Nu kan jag läsa i stort sett alla böcker. Men jag väljer BARA de jag har lust till. Jag väljer aldrig böcker "som jag borde ha läst".Livet är för kort för att plåga sig igenom böcker.Böcker ska läsas med LUST!!!!Sedan är det ju så, att ju mer man läser, desto lättare har man att komma över eventuella motstånd, som kan kännas i början på böcker.

 

Iota

6 februari 2007 14:33

Håller med, man ska ha lust att läsa en bok.Jag slutar med en bok om jag inte känner för den efter ett tag. (Det gör Aldrig min man...) Det finns många bra böcker så varför plåga sig med dåliga?

http://iota.bloggagratis.se

 

Egoista

6 februari 2007 20:02

Du har så rätt!

http://www.egoist.bloggagratis.se

 

ulm

7 februari 2007 09:25

Exactamente! Som du, när jag var utmattade kunde jag inte läsa...Det gick inte. Jag hade tappat språket fullständigt. Det var som att bokstäverna på det vita papperet aldrig tog sig förbi synnervspapillen i ögonbotten...Jag kunde se bokstäverna, men kunde inte tolka dem, inte förhålla mig till dem på något vis. Ta tex ordet älska...jag kunde se bokstaven ä men inte forma den inom mig, bokstaven l...ja, den finns i mitt namn..., bokstaven s, ja det är en av Lillpyres bokstäver men sammansatt...ä-l-s-k-a...det hade ingen doft, ingen mening, ingen innebörd. Det var bara bokstäver. Så, jag slutade läsa under ca sex månader (och har du läst mitt inlägg om min läsning förstår du vidden av det), sedan kunde jag börja ta tag i det igen. Jag började så smått med böcker om livet efter döden i populärversion osv, gick vidare till Marian Keys och därifrån har det återkommit. Men det tog nåt år innan jag läste på allvar igen...

 

Alexandra

7 februari 2007 23:58

Känner också igen det där. Helt vansinnigt var det, för jag förstod först inte, eftersom att läsa var mycket viktigt för mig. Så jag läste bok efter bok som jag inte förstod och inte kom ihåg. Så dum man kan vara ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...