Världen kan tyckas för farlignär rädslan får växa och groNu tid är att vandra varligtfram på vår gamla jordLåt hjärtat leda din gärning,din tanke, ditt ord och din troSläpp efter på prestigenså kan vi tillsammans få roVila ditt trötta huvudvila din törstande själ!Imorgon kommer en ny dagsom vill dig och världen allt väl.God natt alla bloggvänner!

"Om hon inte beter sig felaktigt .... om hon går till sin skola och sköter sina studier då kan hon vara trygg ..."....säger rektorn på en skola i radionyheterna. Det handlar om flickor som känner sig kränkta av att pojkarna tafsar och säger fula ord. Rektorn menar att det kan vara flickorna som inbjuder till det ...Så trött man blir! Av att höra sådant. Självklart ska flickors dåliga beteende också tas upp - när de beter sig dåligt - men att pojkarnas tafsande skulle bero på att flickorna betedde sig dåligt och bad om det!?!???Jag minns när jag var elva-tolv-tretton och pojkarna satte pekfingret rakt in i bröstet på flickorna ... Det var inte skönt! Och inget vi bad om.Det kan jag inte i min vildaste fantasi tro att flickorna gör idag heller! Så skyll inte på flickorna!!

Frun sätter saxen i sitt hår.Och klipper till.Och lite till.Och lite till.Nu är frun korthårig!

Ironi och understatements fungerar inte alltid så bra på webben. Det är svårt att skriva så att det syns att man egentligen menar tvärtom. Eller att man kritiserar det man berättar om.(Jag får försöka bli tydligare i mina inlägg.) I mitt inlägg om "duktiga och snälla invandrare" var poängen den att det är märkligt att ens bedöma invandring och invandrare efter sådana termer. Särskilt om det är fråga om flykt och flyktingar.Här är en dikt av Stig Dagerman att tänka vidare på:FLYKTEN VALDE OSS Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda - men ändå frihet äger, hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär! Bojan väljer foten. Vi valde att vandra. Natten var barmhärtig. Nu är vi här. Ni är för många, kanske den frie trygge säger. Kan vi bli för många som vet vad frihet är? Ingen väljer nöden. Vi valde den icke. Den valde oss på vägen. Nu är vi här. Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger! Hjälp oss att bära den frihet som vi bär!

På landet, när man går här och strosar ....blir dagens händelse när posten kommer.Tänk om jag vetat att det skulle bli så, för tio år sedan när jag var "rallyförare" ...

De pratar om Sverigedemokraterna i radio. Och en kille som röstat på dem och är besviken på att ingen politiker sitter på sin stol i hans kommun, säger något om att vi inte behöver ta emot fler flyktingar.... Och att de utlänningar som kommer hit har så olika beteenden och kulturer mot vad vi har ... de passar inte här.Men så tillägger han: det finns ju vissa (flyktingar) som är "snälla och duktiga" förstås.Vem bedömer vad som är snällt och duktigt?Är svenskar snällare och duktigare än människor från andra länder?Vad är det att vara snäll och duktig?

"Den guru man söker, den inre vägvisare man önskar sig, är i själva verket den inre otillfredsställelsen."Citat från samma bok som i förra inlägget.Vad tänker ni om det?

Det är ju så många listor som florerar på nätet. Men nu gäller det inte en vanlig lista, utan 12 frågor som man ska svara på FÖR SIG SJÄLV. Och INTE publicera.Jag hittade frågorna i boken "Kroppen och själen i balans" av Guy Corneau och de hjälpte mig verkligen att SE tydligt mina egna hinder inom mig. Jag har använt den tre gånger (för tre olika relationer) och skrivit ner svaren i min anteckningsbok. Kanhända måste man läsa boken först för att kunna svara på frågorna, men jag kan inte låta bli att citera dem här. Jag tror att det är många av er som läser bloggen, som jobbar med sig själva, och då kan frågorna vara till hjälp. Här är övningen:"Den består av tolv frågor som läsaren ska besvara helt spontant. Det kräver en viss öppenhet, varför det är lämpligt att utföra den under avslappnade, trygga former. Se framför allt till att slappna av. Sedan kan man sitta, ligga eller stå, vilket som, bara man ärligt tar emot vad som dyker upp i sinnet.Man öppnar ett litet rum i hjärtat, en inre scen där de bilder eller röster som tar form ges möjlighet att komma till uttryck.1) Tänk på en relation. Det kan röra sig om en pågående relation, eller en avslutad, ett kärleksföhållande eller en vänskap. Koncentrera dig till en början på vad det var hos den andra som intresserade dig och erinra dig så gott det går relationens historia.2) Tänk på det som var ljust och bra i den relationen. Vilka behov den tillfredsställde. Försök att inte genast bedöma det som dyker upp. Ta emot det utan kritik. Glöm inte att det handlar om att utforska dig själv! Ingen kommer att utvärdera ditt resultat när övningen är slut.3) Ge nu plats för skuggan i relationen, dess negativa, otillfredsställande sidor. Döm inte det som kommer fram. Försök inte vara konsekvent, utan tillåt dig motstridiga känslor.4) Hur reagerar du på dessa negativa sidor? Vilka känslor har de väckt hos dig?5) Träng djupare ner i de känslorna och försök ringa in vilka otillfredsställda behov de pekar mot.6) Finns det en historia bakom dessa frustrerade behov? Hur länge har du burit dem? Går de ända tillbaka till barndomen och ditt liv med dina föräldrar?7) Låt de här försummade behoven ta form inom dig, låt dem få en kropp. Hur skulle de se ut om de hade ett ansikte? Låt dem träda fram i bildform, som en vuxen människa, ett barn eller ett djur till exempel. Ta kontakt med gestalten och ge den möjlighet att tala till dig. Kommer ingenting spontant, kan du alltid föreställa dig vilken form den skulle ta om den uppträdde i en dröm.8) Försök nu att minnas dina klagomål, vad du klandrade den andra för att göra - eller inte göra - och som frustrerade dig så. Vad var det hos den andra som sårade dig mest: känslokylan, bristen på förståelse, intoleransen etc?9) Försök se efter om du själv beter dig likadant mot dina behov. Kan det vara så att du själv gör samma sak mot dig själv som du anklagar andra för att göra?10) Låt nu det övergivna barnet, det skadade djuret, den hemlösa (eller vilken gestalt som helst som dyker upp) visa sig i sin nakenhet och ge efter för den känsla det väcker.11) Kan du medge att du har ett ansvar för denna del av dig själv? Vad kan du göra rent konkret för att tillgodose dina behov? Finns det några fler precisa önskningar du skulle vilja framföra till dina nära och kära? Vad skulle du vilja hävda, uttrycka, ändra eller skapa för att leva mera fullödigt?12) Innan du avslutar övningen, ska du låta den inre scenen sjunka undan och tyna bort. Känn att du tycker om dig själv och att du hyser medlidande med dig själv. Försök att acceptera dina egna svårigheter. Känn hur allt det svåra ändå vilar mot allt det ljusa inom dig. Vila i det ljuset och lita på att du en gång ska kunna ge uttryck för all denna kärlek till livet."(Courneau, Guy: Kroppen och själen i balans, Natur och Kultur, 2001, s.173-174)