Det är ju så många listor som florerar på nätet. Men nu gäller det inte en vanlig lista, utan 12 frågor som man ska svara på FÖR SIG SJÄLV. Och INTE publicera.Jag hittade frågorna i boken "Kroppen och själen i balans" av Guy Corneau och de hjälpte mig verkligen att SE tydligt mina egna hinder inom mig. Jag har använt den tre gånger (för tre olika relationer) och skrivit ner svaren i min anteckningsbok. Kanhända måste man läsa boken först för att kunna svara på frågorna, men jag kan inte låta bli att citera dem här. Jag tror att det är många av er som läser bloggen, som jobbar med sig själva, och då kan frågorna vara till hjälp. Här är övningen:"Den består av tolv frågor som läsaren ska besvara helt spontant. Det kräver en viss öppenhet, varför det är lämpligt att utföra den under avslappnade, trygga former. Se framför allt till att slappna av. Sedan kan man sitta, ligga eller stå, vilket som, bara man ärligt tar emot vad som dyker upp i sinnet.Man öppnar ett litet rum i hjärtat, en inre scen där de bilder eller röster som tar form ges möjlighet att komma till uttryck.1) Tänk på en relation. Det kan röra sig om en pågående relation, eller en avslutad, ett kärleksföhållande eller en vänskap. Koncentrera dig till en början på vad det var hos den andra som intresserade dig och erinra dig så gott det går relationens historia.2) Tänk på det som var ljust och bra i den relationen. Vilka behov den tillfredsställde. Försök att inte genast bedöma det som dyker upp. Ta emot det utan kritik. Glöm inte att det handlar om att utforska dig själv! Ingen kommer att utvärdera ditt resultat när övningen är slut.3) Ge nu plats för skuggan i relationen, dess negativa, otillfredsställande sidor. Döm inte det som kommer fram. Försök inte vara konsekvent, utan tillåt dig motstridiga känslor.4) Hur reagerar du på dessa negativa sidor? Vilka känslor har de väckt hos dig?5) Träng djupare ner i de känslorna och försök ringa in vilka otillfredsställda behov de pekar mot.6) Finns det en historia bakom dessa frustrerade behov? Hur länge har du burit dem? Går de ända tillbaka till barndomen och ditt liv med dina föräldrar?7) Låt de här försummade behoven ta form inom dig, låt dem få en kropp. Hur skulle de se ut om de hade ett ansikte? Låt dem träda fram i bildform, som en vuxen människa, ett barn eller ett djur till exempel. Ta kontakt med gestalten och ge den möjlighet att tala till dig. Kommer ingenting spontant, kan du alltid föreställa dig vilken form den skulle ta om den uppträdde i en dröm.8) Försök nu att minnas dina klagomål, vad du klandrade den andra för att göra - eller inte göra - och som frustrerade dig så. Vad var det hos den andra som sårade dig mest: känslokylan, bristen på förståelse, intoleransen etc?9) Försök se efter om du själv beter dig likadant mot dina behov. Kan det vara så att du själv gör samma sak mot dig själv som du anklagar andra för att göra?10) Låt nu det övergivna barnet, det skadade djuret, den hemlösa (eller vilken gestalt som helst som dyker upp) visa sig i sin nakenhet och ge efter för den känsla det väcker.11) Kan du medge att du har ett ansvar för denna del av dig själv? Vad kan du göra rent konkret för att tillgodose dina behov? Finns det några fler precisa önskningar du skulle vilja framföra till dina nära och kära? Vad skulle du vilja hävda, uttrycka, ändra eller skapa för att leva mera fullödigt?12) Innan du avslutar övningen, ska du låta den inre scenen sjunka undan och tyna bort. Känn att du tycker om dig själv och att du hyser medlidande med dig själv. Försök att acceptera dina egna svårigheter. Känn hur allt det svåra ändå vilar mot allt det ljusa inom dig. Vila i det ljuset och lita på att du en gång ska kunna ge uttryck för all denna kärlek till livet."(Courneau, Guy: Kroppen och själen i balans, Natur och Kultur, 2001, s.173-174)

 

Persilja

12 februari 2007 15:39

Måste läsa den boken. Jag läser Jesper Juul (familjeterapeut) parallellt med allt annat, den är min bibel men jag behöver absolut något mera, så du har väckt mun nyfikenhet på denna Guy.
Att uppfostra sina barn till hela, lyckliga, bra människor kräver nog att man själv är så hel och lyckligt som möjligt...
Så att ständigt jobba med sig själv är nog bästa vägen!

http://fyrabarnsmamman.bloggagratis.se

 

Alexandra

12 februari 2007 22:14

Det här är ju psykosyntes. Bland annat. Har du kommit över din prestationsångest när det gäller inre bilder? Det är en jättebra övning.
Tack! :-)

 

Fru Fundersam

12 februari 2007 22:17

Jaa. Jag bryr mig inte om att försöka SE bilderna, utan jag känner in dem istället. Och då kan jag t o m måla vad jag känner. Det börjar lossna. Och övningen funkar jättebra för mig. Jag ser så tydligt hur JAG fungerar. Mina komplex av emotioner, känslor, beteenden... och jag känner mig alldeles lugn av att se och förstå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...