Millis

28 juni 2007 22:05

Mycket kloka ord, som vanligt.

Ruth

28 juni 2007 23:39

Så himla bra och förnuftigt skrivet av kloka frun !

Hannele

29 juni 2007 09:49

Bra punkter, man måste släppa och inte styra och stå ut med andras sätt att göra saker lite annorlunda, i längden blir det väldigt bra :)

maria

29 juni 2007 10:30

Klokt!!! Jag är nog sådan... Ännu mer sen jag blev sjuk. Maken gör mycket, FÖR mycket, är FÖR snäll... Jag är mer sådan att jag säger: Gör själv! Ta hand om det och uppstår problem så kan jag kanske råda... Min kommentar var mestadels om de halvvuxna sönerna som står och tippar mellan vuxenlivet och fortfarande i vissa avseenden barnlivet... Jag tror att jag har fått det mer arbetsamt sen jag blev sjuk att klara av att hålla alla gränser för dem. Att uprätthålla att de faktiskt måste ta hand om sin tvätt, få ut smutstvätten ur rummen etc... Jag står inte upp tillräckligt regelbundet så att jag kan putta på dem... Jaja, det löser sig...

maria

29 juni 2007 10:34

En sak till Fru Fundersam!!!

Du skriver om hur eller vilka som ställer kraven, hur de uppstår som krav, och vad som händer om man låter bli... Ett annat intressant fenomen i det är social normer, att man SKA träffa många människor, vänner och bekanta, gå på olika tillställningar osv. När man säger stopp till sådant, drar ner på tempot och sköter om sig själv på annat vis då blir man asocial, en kuf, ensamvarg, fast man kan vara hur social som helst. Såna har jag stött på och de tar verkligen ett eget ansvar över sitt välbefinnande enligt mig... De går lite sin egen väg bland alla andra...

malve

29 juni 2007 10:50

Det är ju det där med att hålla ut...
Har testat min man ang. byta lakan. Kände mej tillsist tvungen att göra nåt! (har skrivit om det på min blogg idag).

Fru Fundersam

29 juni 2007 11:49

Ja, maria. Man kan lätt bli missförstådd när man ändrar beteende och börjar tänka på sig själv och sin hälsa, mer än på vad andra ska tycka. Det gäller att blunda med öronen, när folk fäller kritiserande kommentarer. De förstår väl inte bättre ... Det är inte alltid så lätt att orka stå emot de onödiga "kraven". Och malve, du kommer nog att hitta en lagomväg att gå med lakansbytet ;-) Sedan är jag väl inte alltid en så klok gumma precis, Millis, Ruth och Hannele.
Ibland går det bra att följa sina egna goda råd och ibland går det inte alls.

En lär så länge en lever.

malve

29 juni 2007 12:11

Tack för kommentaren i min blogg.
Ja, det där med NÄR det ska göras är ju ett dilemma. Har föreslagit att vi ska följa städråden på Grummes hemsida. Vilket min man tyckte var OK. He, he han gick rakt i fällan. Riktigt så ofta tycker inte jag att vi behöver städa. Bra förhandlingsläge mao. Väntar bara på att han ska ta tag i att vi ska gå igenom städråden...