När Frun arbetade, var det tusen saker som skulle åtgärdas hela tiden, tusen saker som väntade, tusen saker som stod på listan ...

och det gällde att kunna prioritera.

Att kunna välja vad som skulle göras först och se i vilken ordning resten skulle göras. För att försöka få flyt i arbetet.

Men hela tiden fick bedömningen omvärderas, eftersom det tillkom nya saker ständigt - telefonsamtal från kunder och leverantörer, mail, samtal med kollegor ...

Och så skulle arbetet passa in i LIVET .....

.......med familjen och vännerna och släkten. Och med motion och matinköp, tvättstuga, födelsedagsuppvaktningar, telefonsamtal, räkningar, planering för varje minut .....

Ja, ni känner igen situationen!

Och den fritid som fanns blev lätt aningen stressad

och full av svåra val och

märkliga, vaga skuldkänslor för dem man inte hann med att träffa ....

Nu har Frun en annan situation.

Jag är ensam med mig själv hela dagarna.

Och märker att jag ändå reagerar på samma sätt som tidigare,

med tankar och svårigheter kring hur jag ska välja.

Fast nu är frågorna inne i huvudet av annat innehåll:

Ska jag ta en promenad först, eller sätta mig med tidningen i soffan, eller ta en dusch, eller gå ut och jobba lite i trädgården, eller sova en stund, eller skriva, eller ringa ett samtal till x eller y, eller städa, eller läsa en bok, eller meditera, eller bädda, eller fundera över om vi behöver handla ...

Och så slutar det ofta med att jag får ingenting gjort.

Jag har ägnat mig åt att sova.

Vaknade för en stund sedan, efter 13 timmars sömn.

Kroppen tung som bly.

Nu hoppas jag på en underbar dag i lugnets tecken. 

Vin och hälsa är ett omtvistat ämne.

Idag läser Frun att vin kan skydda mot demens.

Men i UNT står det idag att kvinnor får dricka

max 9 glas i veckan och män max 14 glas (a 15 cl)

för att inte hamna i riskzonen och beroende.

Och absolut ALDRIG mer än 4 resp 5 glas i berusningssyfte.

- Det mänskliga energikapitalet naggas i kanten av att ofta dricka några glas. Vi får inte kvar samma energi till att ta ansvar för våra egna liv och relationer, säger hon. (=Inez Hamilton, i artikel av Julia Wiraeus och Susanne Sigroth-Lambe i UNT idag.)

Lagom är bäst!

Man vill ju hålla energinivån i balans och

inte sabba kroppens alla fina organ.

Jo.

Jag fick till ett möte.

Bad om hjälp.

Att se VÄGAR och alternativ.

Men ... bumerangen kastas åter.

Jag ska bevisa att jag är bättre, innan jag kan få någon hjälp med rehabilitering. Och rehabiliteringen handlar om arbetsträning som ska övergå i arbete. Och jag måste hitta arbetsgivare själv.

Men jag vet inte vad och hur mycket jag orkar. 

Jag kan inte LOVA att jag är "bättre" och att jag kommer att bli bättre och bättre och orka mer och mer.

Jag vill bara inte se att jag är fångad i en fälla. 

Många tårar.

Men sedan blev dagen lite bättre.

Berättar i nästa inlägg. 

Kommer ni ihåg hur mammorna sa till oss att gå ut och

leka och röra på oss? Ofta vet ju mammor vad som

verkligen ÄR bra - frisk luft, kramar och beröring,

mat på regelbundna tider ...

Men inte förrän vetenskapliga studier gjorts, kan de

långa erfarenheterna och huskurerna tas på allvar.

Nu har en sådan studie gjorts, som tyder på att motion är bra. (!)

För numera har det gått så långt att man receptbelägger

motion vid olika sjukdomstillstånd.

JÄTTEBRA!!!!

Här kommenteras resultatet: Motion på recept fungerar 

- Visste jag väl, säger förmodligen våra mammor .... 

Finns det någon av alla som läser här,

som har besökt en homeopat och hos denne

fått hjälp,

och därefter blivit friskare? 

Fru Fundersam tänker att det kanske skulle kunna fungera ... 

När nu den vanliga sjukvården inte alltid klarar av att hjälpa tillräckligt. 

Med tidsbegränsad sjukersättning,

varierande trötthetsgrad,

krypande spänningsvärk i kroppen och knoppen,

sprittande idéer om tänkbar kommande verksamhet,

nära till tårarna,

ingen rätt till a-kasseersättning längre,

ingen rätt till studiestöd från CSN, 

inget arbete,

stigande ålder ....

... tja.

Fru Fundersam vet inte var hon ska börja.

För att bli friskare och kanske så småningom kunna arbeta lite.

Jag har avmedicinerat mig till helt ren från antidepp.

Jag har ändrat kosten genom att låta bli kött och socker och utesluta mjölk så mycket som det går för att istället dricka havredryck.

Jag jobbar med att tänka positivt.

Har sökt Försäkringskassan för lite rådgivning,

men alla handläggare hade gått hem kl 15.00

Och så har jag idag beställt tid hos läkaren, för en hälsokontroll i alla fall.

Undrar om det ska framkomma något nytt ... 

Frun har tydligen energi till annat nuförtiden.

Bloggen har inte längre samma höga prio.

Hmmmmm ....

Vad ska nu detta betyda?

Handlar det om en vändpunkt???