Är det nån som minns Ebert?

EBERT

- Hej. Vad heter du då?
- Jag heter Ebert
och jag har en groda i fickan

-Hej. Vad har du mer då?
- Jag har en tam undulat
och en hund som kan vissla

- Hej. Var har du dom då?
- Jag känner en som har ormar
som bor under sängen

- Vad gör han med dom då?
- Han bara har dom där och ser hur
dom gör när dom äter

- Hej. Ska vi gå dit då?
- Jag brukar följa med pappa
när han går till jobbet

- Hej. Vad gör du där då?
- Sågar och hyvlar och spikar
och skruvar och borrar

-Hej. Jag måste gå nu
Jag ska få ärtor och majs
av min mamma

Å vad jag tycker om majs
Å vad jag älskar majs
Å vad jag är galen i majs

Anna Ternheim 

Lyssna!

Min morfar sa:

Brist mitt hjärta, men sucka inte

- för det hörs!

(Apropå att vända på saker ... )

Och visst var det litegrann så:

man skulle inte visa sina sorgsna sidor.

Bara skratta och vara glad ... 

Jag skrev en liten text, för ett tag sedan, till en bild jag tagit på en fjäril.

Och jag visste inte då vad fjärilen hette.

Här är texten & bilden i repris:

Även en fjäril

... som i sig är tunn och lätt

och kan färdas i luften,

kan ibland landa tungt och inte vilja lyfta.

Bara ligga där platt på marken.

Stilla.

Utanför tid och rum.

Slippa ansträngningen att vara i rörelse.

Och sedan fick jag veta här, av Gilla, att fjärilen heter Sorgmantel.

Och då stämmer texten alldeles på pricken till Fru Fundersams sätt att sörja sin tunga sorg ... som också kan vara vacker.

Märkligt.

Frun har besök.

En hel familj - Herrns.

Det tjattras så trevligt i alla hörn av Fru Fundersamhuset:

på svenska, spanska och engelska.

Men nu passar hon på att blogga lite, när de gett sig iväg på utflykt ...

Här är så tyst igen, så man hör klockan ticka. Och kanske, kanske kan Frun också hitta rätt till sina fundeleringar igen ...