Det fanns en tid, då Fru Fundersam klättrade på väggarna

de stunder hon var ensam hemma. (Fort - ring någon! Bestäm att ni ska träffas! Gör något! Glöm att du är ensam! Tänk inte!)

Då var det så illa att Frun kunde bli sjuk av ensamheten. Så rädd var hon.

Och o-van vid den. Nu NJUTER Fru Fundersam av att vara ensam i långeliga stunder.

Men det är klart, det är lättare att vara ensam, när man

är trygg i att man inte är ensam på riktigt.

Det handlar väl om att se att man tillhör allt. Att man ingår i världen och mänskligheten. Att man inte behöver vara rädd för andra människor. Att man kan prata med alla man möter - om man vill. Att man kan le och få leenden tillbaka. Att man kan känna medkänsla med andra. Att man ser att alla är lika mycket värda. (Även jag ...) 

Dalai Lama har många tankar kring det här förhållningssättet. Och han menar att vi alla kan lära oss att vara goda, tillfreds, känna lycka.

Om vi lär oss att få frid med vårt inre.

 

Vita

5 juli 2007 12:12

När jag börjar tvivla på det här med att "Du är inte ensam" så brukar jag spela Halleluja med Rufus Wainright eller vad som helst med systrarna McGarrigle t.ex Hard times come around no more

 

maria

5 juli 2007 12:22

Det fru fundersam talar om att inse att man tillhör/ingår i alltet finns en mycket intressant teori om som Lars Tornstam har forskat kring. Boken jag har läst heter Åldrandets socialpsykologi.

gerotrancendens kallar han det och han hade på en föreläsning för min grupp så svårt att förstå varför kvinnor kom längre och tidigare in i detta och kastade ut frågan till oss...

Alla satt och kastade upp svar som han förkastade för att han redan studerat sambanden med... Jag var lydig flicka och satt och räckte upp handen och till slut fick jag svara vad jag trodde och det var att då kvinnor föder barn och befinner sig så nära död och liv som det går i levande livet så kanske vi utvecklar en lyhördhet inför detta...

Sagt och Tornstam blev mycket intresserad och gick tillbaka till sin forskning och i en tidning läste jag senare en artikel där Tornstam beskriver hur han hade kastat ut sin fråga bland studenter och där fått ett svar där sambanden stämmer i forskningsresultaten...

Det var mitt svar det... Äh, lite mallig kan man ju få vara, han är ju professor och inte tänkt så långt ännu....

Förlåt, lite kuriosa ifrån U-sala universitet...

http://gnallspikarochlivsflanorer.bloggagratis.se

 

Hannele

5 juli 2007 12:50

Själv njuter jag av sällsynta ensamma stunder, äta när jag vill, inte bry mej om någon annan, bara vara..

http://hannelesparadis.blogspot.com

 

Fru Fundersam

5 juli 2007 13:28

Det tcker jag också funkar, Vita. Musik kan verkligen ändra stämningsläget, när man känner sig off!

Kul det där med eventuell skillnad mellan kvinnor och män, maria, angående lyhördheten inför att vi tillhör något större.

Och Hannele, precis så kan jag också känna numera, istället för att få panik. Skönt!

 

pia

5 juli 2007 21:55

Tack för dem orden frid i inre...
Ta dagen som den kommer Allt gott till frun
KRAM!

http://maskorsblomman

 

Fru Fundersam

5 juli 2007 22:43

Tack pia!
ALLT gott till dig med!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...