Tror att jag ser något ...

Herrn och Fru Fundersam träffades på "äldre" dagar - i 30+åldern.

Med varsitt tidigare äktenskap med tillhörande familj och liv i bagaget.

Och när den stora passionen flammade upp för snart 20 år sedan, fanns INGA säger INGA hinder svåra nog att forceras. Så vi flyttade ihop. Tog med oss några barn var och bildade styvfamilj. Och månade så mycket vi bara kunde om oss, kärleken, barnen hos oss och de andra barnen som bodde kvar hos sina andra föräldrar.Och det restes med SJ, buss och flyg kors och tvärs på helgerna. Och vi gav järnet.

Så klart att kärleken övervinner allt.

Så klart!!!!!

Och barnen växte upp. Och allt "gick bra". Och arbetssituationen för oss hårdnade med åren. Högre tempo. Ladda om. Ladda om på nytt ...

Och så ... small Herrn. Först. I s k utbrändhet.

Och sedan ... Fru Fundersam.

Nu arbetar Herrn (inte fullt tid, men dock).

Och Frun är på väg ur sin långa femårspaus i livet ....

Men.

Det jag ser är: att vår trötthet har ett samband med vårt förhållande.

Vi älskar varandra. Fortfarande och mycket.

Men vi orkar inte längre bekräfta varandra i allt.

Vår bekräftakapacitet har ätits opp under alla år av  peppning

 till varandra och våra barn.

Och våra vänner.

Och våra släktingar.

Och våra arbetskamrater ...

Så nu är förhållandet skört, så tillvida att det inte blommar av sig självt.

Vi måste tänka på att vattna. Vi måste påminna varandra att gödsla och rensa. Och vi är båda lite tilltufsade med en och annan knäckt gren ...

Men vi älskar varandra.

Det gör vi.

Innerligt.

Som tur är.

 

Di

16 november 2007 20:16

Vad skönt att känslorna finns kvar för er! Det är roligt att läsa att det går att starta om igen, och ha ett bra liv och möta motgångarna tillsammans även om det är tufft!
Ha en skön kväll och sköt om förkylningen...min ligger på lut här..men inte utblommad ännu..

http://diqueen.blogg.se

 

Dragariel

17 november 2007 11:41

Är det inte det som är Kärlek då? Att fortsätta orka stötta, orka kämpa, ha viljan till kärleken. För kärlek är ju inte bara passion och hetta...den är allt annat också, stöttning i svåra tider, längtan, förmåga till gräl och försoning...
När man börjar kallna gentemot varandra blir det svårare.

 

Tant Tagg

17 november 2007 12:26

Ja, det är sannerligen inte lätt att ha kraften kvar att bekräfta den andre när man knappt själv vet vad man heter.
Det är lätt att låta allt flyta på och tro att det går av sig självt när orken inte finns där. Även om kärleken finns.
Det är nog bra att påminna varandra. Inte bara att man älskar den andre, utan också att om man inte orkar bekräfta en period, betyder det inte att den andre är bortglömd och oälskad.

http://tanttagg.bloggagratis.se

 

Frump

17 november 2007 13:05

Åh, blev rörd av dina ord.
Man kan inte undgå att bli tilltufsad av livet och kärleken får sig sina törnar, men är man bara uppmärksam på och ömt vårdar sig själv och sin vän så brukar allt gå bra ändå, som tur är!
Kram

http://Frump.bloggagratis.se

 

helga

17 november 2007 13:19

Det var fint skrivet om långvarig kärlek!!

http://www.helga1.bloggagratis.se

 

Ruth

17 november 2007 14:28

En mycket bra analysering på ett förhållande. Många välvalda ord och funderingar om livet förr och nu..
Kram vännen !

http://bernamis.bloggagratis.se

 

Liv

18 november 2007 09:03

Det är verkligen inte lätt. Positivt ändå att du ser hur det hänger ihop. Tycker det låter väldigt rimligt det du skriver. Kämpa på och lycka till med relationen och hälsan.

http://livslinje.bloggagratis.se

 

Vita

18 november 2007 10:41

Bekräftelsekapacitet - du är så klok Frun

http://vitabrevis.bloggagratis.se

 

Alexandra

18 november 2007 19:15

Så fint du beskriver det som händer, och så klart du ser! Tänker att med den kärleken ni har så kanske ni just nu går in i en ny fas, fasen bakom bekräftelsen. Fast det kanske kan kännas skakigt att lämna det hemvanda (man vet vad man har men inte vad man får) så kan det också vara ett äventyr att se vad en fördjupning kan innebära.
kram på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...