Anna-Lys

23 november 2007 19:57

Vad gjorde du för nåt?

elaina

23 november 2007 22:31

Antar att Du liksom oss flesta andra har svårt att uttrycka vad Du egentligen känner å istället låter bli att uttrycka Din åsikter å att den oförrätten spökar i Ditt under medvetna å dyker upp i Dina drömmar som en önskan att vräka ur Dig saker ohämmat.
För egen del visade det sig efter att jag i många år bara svalt ned å gömt all förtret i magen att jag fick magkatarr. Sen lärde jag mig att få ur mig allt det som kändes fel genom att uttrycka det i Jag-form: "-När Du säger/gör/beter Dig så där så känner jag mig kränkt/blir jag sårad/avskyr jag situationen." Det kändes så skönt att få ett redskap att uttrycka känslorna samtidigt som personen det gällde faktiskt kom av sig efter som det jag sagt inte va några "paj-kastnings-anklagelser". Hoppas detta kan va till ledning för Dig eller någon annan....

Fru Fundersam

24 november 2007 12:21

elaina, Vad skönt det låter! Att du hittade en modell!
Jag tror att jag växte upp med en person som var så där spydig, när h*n kände sig liten och dålig, och att det beteendet präglat mig på lite olika sätt. Jag har nog varit / är ibland likadan, fastän jag vet att jag vill vara / ska vara vänlig. Men inte till vilket pris som helst. Jag ska lära mig att säga ifrån på ett juste sätt när jag blir / känner mig sårad.
Anna-Lys, i drömmen uppfattatde jag att två flickor ville ha beröm för hur fina de såg ut och jag sa till dem (i drömmen) att jag tyckte att de var fula ... (eller nåt sånt). På ett otrevligt sätt dessutom ...

Tant Tagg

24 november 2007 14:50

Vilken tur att drömmarna finns.
De som ger oss vägledning, förbryllar och ibland roar oss eller hjälper oss att förstå oss själva!