Frun lyssnar på ett program om arbetets värde.

Lever vi för att arbeta?

Eller arbetar vi för att leva?

Vad är arbete?

Straff för dina synder, belöning, rättighet, andligt arbete, kroppsligt arbete, lönearbete, vilodagar, plikt, välgärning för att bidra till världen - Bibeln, Luther, Marx - alla har de haft åsikter ...

Programmet heter: 

Filosofiska rummet : Arbetets värde

och sändes söndag 14 oktober 2007.

Gå in här och lyssna på ett samtal med

Lasse Dencik, socialpsykolog, Bob Hansson, författare

och Victoria Höög, filosof. Programledare: Lars Mogensen.

(Sänds även på fredag kl. 21.03.)

Frun har kört bil norrut, på "nya E4:an" idag.

Och fortsatt ända till Bockstaden.

På väg söderut igen, hängde månen med,

som en halva på himlen, ända från

Dalälven och hela vägen hem. 

Kom inte till Fru Fundersamhuset,

förrän horisonten lyste som eld,

för att sakta falna och förmörka världen.

Det ÄR höst nu. 

Och Frun tänder i sin vedspis igen. 

Det är inte så dumt det heller! 

Trubbel

Nu lyser ängarna av sommarns alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden genom trädens höga kronor
men i min trädgård är det visset, mörkt och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt
och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst.
Därute doftar det av sommarns alla dofter.
Där är det sommar, men här inne är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och mina katter
ett liv i synd och utan omsorg att bli frälst.
Försonad med min karaktär, för jag har aldrig
förmått mig säga nej till någonting som helst.
Och aldrig nekat mig det ena eller andra,
och levat livet, tills jag krossades en dag.
Det börja' med att du bedrog mig med en annan,
en, som du sa, var mycket finare än jag.

Vårt gräl tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag blev grundligt jämförd med din fina vän
Tills du bekände att han givit dig på boten
Då blev det dödstyst här i trädgården igen!
Ifrån den stunden blev den mannen dubbelt hatad
Han hade lekt med dig, med oss ett litet slag
Och jag, jag kände det som även jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot mitt livs nederlag

Jag hade hammaren beredd under kavajen
När han kom ut i sidenscarf och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så får vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag inte vad...
Och jag blev bjuden på konjak och på cigarrer
och kunde inte få mig till att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du glömt med hem till dig!

Jag går omkring i mitt Pompei, ibland ruiner
och trampar runt i resterna utav vårt liv
Men du skall aldrig ge mig pikar om sekiner
och aldrig skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det gamla skall vi binda vackra kransar
och ta vårt liv och mina katter som de är.
Och trots all kärleksbrist och trasighet och fransar
Dig skall jag älska livet ut, dig har jag kär!

text och musik: Olle Adolphson

Bristande hygien på många slakterier
Slakterierna måste ta hygienen på större allvar, enligt Livsmedelsverket. Läs mer här. Redan nu äter Fru Fundersam mest grönsaker, bönor, rotfrukter, frukt, fisk och pasta, ris och bulgur. Ibland kyckling. Men sällan fläsk och nöt. Nu vill jag inte ha mer kött, tack! Och det av

• miljöhänsyn (det är dyrt att med grödor föda upp djur som ska bli kött - bättre att vi äter grödorna direkt, om resurserna ska räcka)
• hälsoskäl. Jag mår bättre när jag skippar köttet
• rädsla för att få i mig bakterier och smitta.

... så blir det ibland nödvändigt att skjutsa och hämta.

Som tur är, är Fru Fundersams barn utflugna och Herrn åker buss eller kör bil för det mesta. Men igår natt passade ingen buss, så han fick ta tåget. Och Fru Fundersam fick knata iväg 1 1/2 km klockan mitt i natten, för att hämta bilen, som stod parkerad vid busshållplatsen. Och sedan åka till en tågstation om hämta Herrn.

Natten var alldeles svart.

Men tittade man opp i himlakupolen,

lyste det så otroligt mycket,

som jag aldrig någonsin sett förr,

av miljarder stjärnor.

En sådan lycka.

Att gå i det absolut tysta mörkret

och vända ansiktet mot stjärnorna.

Bookerpriset till irländska

The Gathering

Anne Enright får årets Bookerpris för boken The Gathering, meddelade kommittén för det prestigefyllda brittiska litteraturpriset på tisdagskvällen.

 - Vi har hittat en mycket kraftfull, oroande och till och med arg bok, beskrev kommittéordföranden Howard Davies The Gathering.
(enligt TT)

Det blev en otippad vinnare.

Grattis!

Fru Fundersam fick en kommentar av Anna-Lys, där det bland annat står:

"Hinner inte läsa, begrunda, anna-lysera och försöka tillföra något vettigt. Känns lite som om du egentligen inte vill ha några reflektioner ... för såna måste ju få ta tid. Idag när jag kom in till Dig kände jag mig stressad. Ville skriva om barnen som inte tas emot ... i ljuset av kvällens "Uppdrag Granskning" om de nya fattighusen utanför storstäderna ... men visste till slut inte vad som var viktigt ... så många artiklar som du gjort idag"

Tänker att - så är det. Och ändå inte. För jag vill att man ska begrunda. Men inte allt. Man måste ju kunna välja vad. För jag skriver så lite i varje inlägg - fast så många inlägg - att det inte går att tänka vidare på allt. Och ändå är även små saker tänkvärda. I samtal. Men här på bloggen blir det inte samtal i alla fall. Jag får många kommentararer men hinner själv inte svara. Och ÄNDÅ gillar jag bättre långa samtal. Där man kanske får anledning att omvärdera det man först sa ... 

Kanske jag ska tänka över det där lite bättre ...

Jag har nog för bråttom.

Och barnen ja. De asylsökande barnen ... Som inte tas emot i alla kommuner. Och inte tas emot värdigt i alla de kommuner där de ändå tas emot ...

Hur kan det vara så?

Hur kan man välja att låta bli att bry sig om? 

Det är svårt att förstå.