Jag läste hos Avataria om den sagobild som etsat sig fast i hennes minne. Hon skrev också om varför och hur hon ser på sig själv som barn och som vuxen. När jag ska tänka på vilken sagobild jag tyckte om, så blir det denna:

Solägget. Och ska jag analysera ... så blir det väl .... att jag var nyfiken, romantisk och förundrad över mycket som barn. Men samtidigt snäll, "uppfostrad" och "rättrådig" (som Elsa Beskow också ville att barn skulle vara ...) 

Om jag ska tänka på vilken saga som jag blev mest nervös inför, så var det Kejsarens nya kläder. Undrar om det var för att jag var rädd att göra bort mig, inte klara av att vara duktig och att ha makt? Att jag skulle synas och genomskådas?

Och på frågan vilken sagofigur jag identifierade mig med, blir svaret Snövit. (Flickan var så vit som snö, så röd som blod och hade hår så svart som ebenholz, och därför fick hon namnet Snövit.) Och varför det, undrar jag? Kanske för att jag hela tiden som barn, fick höra att jag var söt. Och att jag ständigt hade dåligt samvete för alla andra som inte var så söta och hade det så bra som jag ... ? Och att jag var duktig (och städade åt dvärgarna). Och att jag längtade efter en prins - kärlek - som skulle befria mig från sömnen i kistan ...(?)

Tja?

Så kan man tänka om sagor och varför och hur de påverkat oss. 

 

Di

20 oktober 2007 21:32

Älskade snövit, tror det beror på att hon var utan mamma som jag.å jag ..gillade alltid toker..och blyger..Men minns också solägget, det var mormorsmor tror jag som läste den, och andra tanter..Mysigt att du la upp detta. Minnen ramlar på :)

 

Fru Fundersam

21 oktober 2007 18:29

Ibland får vi våra dörröppnare till minnet.
Roligt att detta inlägg fungerade så för dig, Di!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är avslutad. Men den ligger kvar tills vidare .... Här är Fru Fundersams sparade inlägg: AllmäntDagens trudeluttDrömmar och bilderFilmer och teaterFrun lagar matHumorHälsa & ohälsa & livsstilKulturfrågor och religionKärlek och vänskapLivs...

Fru Fundersam har funnits på bloggen sedan den 9 oktober 2006. I nitton månader. Eller ett och ett halvt år, drygt.  Det får räcka så.   Nu har bloggen gjort sitt och den som skrivit om Fru Fundersams förfärliga och härliga inre liv och yttre strapat...

Frun funderar OFTA och MYCKET, över vägen ut från hemmet till det hägrande arbetslivet! Det kommer att bli en LÅNG väg ...   Länge har Frun tittat på annonser om olika spännande lediga tjänster, och varje gång tänkt att: ...ja, men det...

Sommarvarmt har det varit i Fru Fundersamland, idag. Frun var ute i trädgården iklädd shorts och linne till sena kvällen. Och solen värmde gott när vinden mojnat. Då är det SKÖNT igen, att finnas till.  ...

Frun har nyss hälsat på små alldeles underbara kattungar. Och HUR ska det gå att motstå att ta sig an en av dem?  Det är nära nog otänkbart ...  ...