Det ÄR svårt att förstå vad långvarig stress kan
orsaka i form av sjukdomar. HUR kroppen, psyket
och hjärnan reagerar. VARFÖR det tar olika lång
tid för olika människor att bli friska igen.
Varken läkare eller patienter tycks veta. Men
som tur är blir de flesta bättre, till slut. Om det
sker efter ett halvår, två år eller åtta år ... är
svårt att veta.
Här kan man läsa mer om vilka olika sjukdomar
som kan utvecklas efter långvarig stress. Och
hur de yttrar sig. Fru Fundersam har fått diagnoserna
utbrändhet, utmattningsdepression och kroniskt
trötthetssyndrom med risk för utveckling av fibromyalgi.
Kroniskt trötthetssyndrom
Fibromyalgi
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningsdepression
Utbrändhet
BLomst
17 oktober 2007 14:40
For meg er det IKKE vanskelig å forstå at man kan få (også alvorlige) sykdommer av langvarig stress. Og USJ, jeg har to av de sykdommene som du linker til...
*varme tanker og klemmer*
http://blomst.bloggagratis.se
G
17 oktober 2007 15:35
Usch ja, alla dom där tråkigheterna vill man inte läsa om. Men det där med fibromyalgi vill läkarna inte gärna befatta sig med. Det finns inte för vissa.
Jag har en diagnos på sisådär 10-12 ord som är nästan obegripliga för en lekman. Men, man vet ju själv hur man mår. Det räcker.
http://gilla.bloggagratis.se
Avataria
17 oktober 2007 15:38
Gissa om jag blev oerhört förbannad, arg, lessen, kränkt när min chef menade på att min förmåga till arbete hängde på vilja...
Jag skaffade omedelbart ett antal artiklar som jag gav henne, med kommentaren: "Det verkar som om du behöver läsa på."
Di
17 oktober 2007 17:01
är ju svårt att förstå hur stress påverkar, vi har ju inte haft ett så högteknologiskt samhälle som nu förr..ska läsa om det. Tack för tipsen..Må bäst i höstvädret!
http://diqueen.blogg.se
Fru Fundersam
17 oktober 2007 18:20
Må bäst alla ni med!
Så gott det går :-)
Anna-Lys
17 oktober 2007 22:55
Känner inte Dig men känt detta på mig. Det märks på hur ofta du bloggar om. Även här känns det som om du kommer att utmatta dig på bloggningen också. Jag hinner inte med Dig. Hinner inte läsa, begrunda, anna-lysera och försöka tillföra något vettigt. Känns lite som om du egentligen inte vill ha några reflektioner ... för såna måste ju få ta tid. Idag när jag kom in till Dig kände jag mig stressad. Ville skriva om barnen som inte tas emot ... i ljuset av kvällens "Uppdrag Granskning" om de nya fattighusen utanför storstäderna ... men visste till slut inte vad som var viktigt ... så många artiklar som du gjort idag.
ja ... egentligen gör jag nog bäst ifrån mig om jag bara ger dig en kram ... känn jag håller runt armarna så du inte kan skriva något ... de närmsta 5 minuterna ;-)
(( kram ))
http://anna-lys.blogspot.com
Fru Fundersam
18 oktober 2007 11:37
Risken finns. Att man utmattar sig på bloggning.
Försöker göra annat också.
:-)
Förresten, ingen behöver "hinna med." Jag hinner inte med andra heller. Man skriver där man har lust och när man har lust. Inga krav .. Det går inte att LEVA med bloggen och vara artig och ständigt lyssna och svara. DÅ BRÄNNER MAN UT SIG VERKLIGEN.
T A C K för kramen!
Anna-Lys
18 oktober 2007 12:26
Jo jag hade lust ... men var osäker på om du hade lust att få kommentar :-D
Men du ... nu var du allt artig och lyssnande!
TACK!!!
http://anna-lys.blogspot.com
margus
19 oktober 2007 22:35
Tack så väldigt... för länkarna som ska tas vara på och läsas!
Anar att vi är många bloggare som har dessa problem i högre eller mindre grad. Ja, förresten... inte bara bloggare. Men kan det vara så att vi genom bloggen bearbetar...? Så är det för mig.
http://margus.bloggagratis.se
Fru Fundersam
19 oktober 2007 23:59
Ja, margus. DEt tror jag med. Att många har problemen, men inte vågar prata om dem. Av ett slags skamkänsla ...
Men det är inget att skämmas för - att man inte orkar med det omöjliga. Och att man har en form av livskris som måste få ta sin tid!
KRAM!