Det känns så skönt när yttre förtretligheter ÄNTLIGEN försvinner. Som om jag hängt upp mig på en massa "om och men" ... att det och det måste lösas innan jag kan ta itu med mig själv.Men det handlar om att visa sig själv respekt också!Att ge sig själv en dräglig tillvaro. Där man kan leva bekvämt och värdigt. Inte lyxigt eller så, bara vanligt bra. Och när vi nu fått lite ström i elkontakterna, känns det genast bättre. Steg efter steg i renoveringsarbetet på Fru Fundersamhuset, ger välbehövlig avslappning inne i själva Frun.Jag har idag läst om stora delar av en bok som heter Kroppen och själen i balans - om sjukdom, lidande och läkning, av Guy Corneau. Det har gett mig massor av insikter. Jag får ihop bitarna - allt det jag redan genom mitt liv anat och sett glimtar av, blir plötsligt uppenbart. Klart och tydligt. Jag ser vilka behov jag trängt undan. Vad jag omedvetet inte tillåtit mig själv. Hur jag krympt. Men jag ser också hur kärlekens olika faser av medvetande utvecklas. Och jag ser att jag utvecklas! Jag har blivit klokare med åren ...Nu ska jag acceptera mina svagheter och svårigheter och jobba för att släppa fri min skaparkraft och leken. Jag har ingen lust att vara stel, allvarlig och sorglig längre.Bara så att ni vet!!!

Sitter här och väntar på elektrikern.Han skulle kommit klockan 08.00, men ...I Fru Fundersam-huset ligger skarvsladdar över hela övervåningen .... Vi lever i en ständigt pågående renoveringsröra. Här är allting skarvat och lite sådär på trekvart. Liksom Frun själv ...Vore skönt att få in ström i kontakterna och slippa alla sladdar. Vore gott att få allt att fungera igen ...Annars är det minus 8 grader ute och 21 grader inne. Elden sprakar i vedspis och kakelugn och Frun sitter här nyduschad och påklädd. Nästan som om arbetsdagen börjat. Nu gäller det att tänka klart angående vägen till arbete ... Och inte hoppa i fällorna. Hela tiden måste jag tänka på hälsan.

Tack för denna dag med mig själv.Tack för att jag fått den. Jag behövde lugn och ro idag.Jag är tacksam för och nöjd med att jag sov länge, läst en del, blivit bjuden på middag på lördag, tvättat, städat lite, lagat mat, bloggat och hållit mig lugn. Jag har också fått ett erbjudande om att få coachning av en person som utbildar sig till coach. Det känns bra. Snart kommer min älskling hem och det känns också bra.Jag förbereder mig för att sova och är nöjd med det. Inatt hoppas jag att jag drömmer och kommer ihåg vad, när jag vaknar. Jag tror att jag är på spåren till något ...* Jag tänker att jag ska göra en planering över vardagsrutiner. Och att jag ska sätta upp några delmål för att nå mina mål.* Jag tänker också att jag ska göra en livskarta.* Kanhända också anmäla mig till en drömgruppsträff.Jag känner mig glad och tillfreds. Och önskar mig och er alla en riktigt GOD NATT!Imorgon är det fredag!

Imorgon fredag kan du fråga klimatexperterna om det du vill vetaI Vetenskapsradions veckomagasin har du chansen att stilla din nyfikenhet och öka din kunskap - telefonväkteri fredag eftermiddag 13.20 Telefonslussen öppnar 12.30 Telefonnumret till slussen är 018-17 41 50.Här är en länk till förra veckans program, då man berättade om klimatrapporten.

Färre och färre läser böcker, påstår man i tidningarna. Och grundar sig på den här rapporten.Och här är några utdrag ur rapporten:Andelen bland män (16-84 år) som aldrig läser böcker har ökat från 22 procent till 31 procent sedan början av 1980-talet. Utvecklingen varierar dock med åldern. Visserligen har män i alla åldersgrupper minskat sitt bokläsande under perioden 1982-2005, men nedgången har varit speciellt kraftig bland de yngre männen. Även bland kvinnor i åldrarna 16-44 år syns en nedgång i bokläsandet mellan 1982 och 2005. Särskilt kraftig är den bland de yngsta kvinnorna, 16-24-åringarna, hos vilka andelen minskade från 51 till 38 procent, d.v.s med omkring 13 procentenheter. Bland kvinnor i åldrarna 45-74 år har det tvärtom skett en kraftig ökning av bokläsandet. Kulturtanterna jobbar på. HEJA TANTER!Men är det inte lite tråkigt att så många män tycks tappa intresset för att sätta sig in i andra människors tankar och hitta litterära värden i den litterära världen?

Vad startar du med?Jag hittade en som heter Super Start. Titta in på www.superstart.seDär kan du lägga dit dina egna favoriter + att du har tillgång till massor av länkar.Praktiskt!Och nu, med nya Internet Explorer kan man ju ha flikar också ...Ack ja. Allt ändras ständigt.

Leonardo skriver i ett inlägg, bland annat följande:Faktiskt är det så, att när du kan acceptera dina känslor sådana de är, utan att kategorisera dem som "bra" eller "dåliga", då har du kommit LÅNGT! Känslorna är varken bra eller dåliga. De endast ÄR! Vi kan uppleva dem, låta oss ledas av dem, men vi behöver inte alltid agera på dem. Vi behöver inte alltid värdera dem. I takt med att vi slutar agera på våra känslor, blir vi mognare och får större kontroll över våra livDet är litegrann som att acceptera.Inte värdera & agera,bara acceptera.Se sina känslor ....möta dem ....och sedan gå vidare.Jag tror att det ger kraft. Att låta bli att alltid "gå igång" och agera utifrån sina känslor.Känslorna ÄR. Precis som tankarna ÄR.Men de är inte = hela verkligheten eller hela jaget.

På bokus.com läser jag följande text om Inga-Lill Valfridssons bok Att skriva om sitt liv : Med livskartan på spaning efter minnen, mening och möjlighetermed livskartan på spaning efter minnen, mening och möjligheter:"Man behöver inte vara professionell författare för att få skriva om sitt liv. Faktum är att många människor lockas av tanken, ändå är det få som kommer igång. Nu har Inga-Lill Valfridsson, författare till bl a Mod att möta förändringar, skapat en ny metod som gör det lättare att verkligen göra slag i saken. Med hennes livskarta kartlägger man sitt eget landskap av både huvudleder, toppar och dalar. Man ritar t ex in föräldrar, socialgrupp och miljö, lekkamrater och vänner, partner, skola och arbete, intressen, resor, sorger och glädjeämnen. Det är första steget och bokens första del. Andra delen är en skrivarskola där man får lära sig att strukturera och formulera det man vill säga så att det lockar till läsning.Oavsett i vilket syfte man skriver om sitt liv, för att förstå sig själv, för att få berätta för sina barn eller barnbarn, som avstamp till förändring, så är det både roligt och omtumlande. Att skriva sin historia stärker identiteten, ökar integriteten och utvecklar personligheten."Det låter väl spännande?