Och tisdagen blev en lång dag. En härlig barnbarnsdag. Men nu har jag  kommit hem. Åkt bil med den tunna, tunna månskäran på himlen vid min sida, hela vägen ...

Strukit, packat, lyssnat på musik och nu - i säng.

Efter sömnen reser jag med tåget på föräldrabesök. 

God natt kära vänner!

Jag blev utmanad av Egoista.

Så då börjar jag väl, då. Och tar mig an utmaningen: 

Tio första

Första bästa kompis: Jenny hette hon och vi var väl tre-fyra år.

Första bil: Den första jag åkte i, som jag minns, var en ljusblå skåpbil, där jag klev in bak ... den första vi hade i familjen där jag växte upp var en folkvagnsbubbla. Den första som jag körde var en blå Passat. Men jag har aldrig ägt en bil alldeles ensam ...

Första kärlek: Kent och Bert-Ola. I ettan.

Första husdjur: hund

Första semester: Som barn var det antagligen i en sommarstuga vid havet.

Första jobb: Kontorist/hjälpreda på pappersbrukets kontor var första sommarjbbet ...

Första köpta skiva: Beatles eller Hep Stars. Minns inte vilken av alla jag kan ha köpt först.

Första riktiga kärlek: Det beror ju på hur man ser på det ... Var väl antagligen mina föräldrar.

Första piercing: Hål i öronen som jag tog "på salong". Och sedan när de växt igen så gjorde jag nya hål i de gamla igenväxta med upphettade säkerhetsnålar. (brrrrr)

Första konsert: Hep Stars i folkparken.

Nio senaste

Senaste alkoholdrycken: Rött vin

Senaste bilfärd: idag, hem från stan.

Senaste filmen du såg: (Halva) Borat, vill jag minnas. 

Senaste ringda telefonsamtal: hem från bilen

Senaste bubbelbadet: Flera år sedan ... på en finlandsbåt.

Senaste spelade cd: Visor från vinden av Sofia Karlsson

Senaste kyss: i går tror jag ...

Senaste gången du grät: Ungefär en månad sedan, när jag inte hade mynt att betala parkeringen med ... och de inte tog varken sedlar eller kort ... och ingen ville växla .... så att jag till sist gråtande trängde mig före en lång kö på Apoteket och sa att det var bråttom!

Senaste måltiden: Skinkstuvning, kokt potatis, sallad, vatten.

Åtta har du nånsin

Dejtat en av dina bästa kompisar: ja, det var ju vanligt i tonåren

Blivit arresterad: Nej.

Blivit kär vid första ögonkastet: Ja

Fastnat med blicken i någons urringning: Ja

Fått ditt hjärta krossat: Ja

Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej

Haft ett one night stand:Nej

Busringt till någon: Ja, som barn

Sex saker du gjort idag

1. sparkat boll med en ettåring

2. irrat runt på ett Ica Maxi med två korgar, istället för en vagn ... och fått längre armar och tröttare rygg

3. transporterat en massa grejer i bilen

4. varit vaken alldeles för länge

5. strukit kläder

6. luckrat jord i rabatterna

Fem favoritsaker utan rangordning

1. sängen

2. datorn 

3. tandborsten

4. telefonen

5. böcker

Fyra personer du kan berätta allt för

Nää. Men jag berättar mycket för dem som står mig nära. Men vem vill veta allt?

Tre val

Blått eller rött? Blått

Sommar eller vinter? Sommar

Choklad eller chips? Choklad (mörk helst)

Två saker att göra innan du dör

1. leva

2. städa undan en del skräp som inte behöver visas upp ... 

En sak du ångrar

Om det bara vore en?! Jag ångrar väl många saker, men kan leva med alla mina erfarenheter.

Jag skickar denna utmaning vidare till Maria, Tant Tagg och Pia.

Ibland tänker jag att allting blir så närgånget,

i medievärlden och i bloggvärlden.

Vi lever numera inpå bara skinnet på "kändisar",

följer dem in i de allra heligaste skrymslen.

(Är allting verkligen sant?)

Och själva lägger vi mer än gärna ut så många detaljer om oss

som möjligt - i dagboksform och bilder - på bloggarna. Uppdiktat

och verkligt omvartannat. (För att uppnå vad?)

Gränserna mellan privat och publikt suddas ut. Och resultatet

blir kanske att när alla frossar i detaljer om alla, blir ingenting

märkvärdigt längre.

En övermättnad uppstår ...

På en blogg jag brukar besöka har Holtermann roat sig med att gå "på upptäcktsfärd i politiska landskap" ... likt lilleputtar tittar vi på Gulliver och förundras. Gå in på bloggen om du vill se ett Leijonborgsöra i storformat.

Här kan man snacka om närgånget!

Människan upphör aldrig att förundras av människan.

Den lilla rosenhäcken av vresrosor, som kantar trädgårdslandet, har i alla fall fått täckbark över nyrensad jord. De ljusgröna bladen har börjat veckla ut sig.

Efter stavgångsturen har jag suttit med näsan över mina trädgårdsböcker.

Längtar efter att skaffa fler perenner, fler rosor, fler träd ...

Men det är ett stort arbete att gräva och förbereda marken.

Och jag längtar efter att så ....

(Ännu har jag bara sått dill, rädisor och sallad ute.)

Väntar någon vecka till innan jag ska så morötter, rödbetor och mangold.

Först senare är det dags att så vaxbönor, sockerärter och vad det nu blir.

Och så alla blommor förstås ...

Visst är det en underbar tid som väntar!

Nu går Fru Fundersam till sängs.

God natt alla trädgårdsälskare & andra!

Min mamma tycker att det ser fjantigt ut med stavgång.

Och det är hon ju inte ensam om att tycka.

Men hon har aldrig provat att gå med stavar.

Jag tycker att deet är ganska skönt att gå med stavar.

Och det är bra för kroppen.

Men jag tror att många som provat och inte gillar stavar,

har fått fel längd på stavarna. Eller använder stavarna fel.

Här kan du läsa om stavar och stavgång, så går du bättre!!!

Lycka till!

Nu ska jag och Herrn ta oss en stavgångstur före kaffet.

Nästa gång i bokcirkeln, ska vi prata om

Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät

av Paulo Coelho.

Det varierar vem som väljer bok och den person

som ska ha cirkeln nästa gång får välja.

Jag har surfat runt lite för att se vad andra tycker om boken (hittade bland annat sidan Boksök, hos En annan sida) och det varierar väldigt. Inte så konstigt. Smaken är så klart olika. Själv har jag läst Alkemisten av Coelho och tyckte om den, som en saga. Jag hade svårare för Elva minuter, men ska kanske försöka med den igen, en annan gång.

Nu är det alltså Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät som ska läsas. Jag har ännu inte skaffat boken, eftersom jag vill avsluta den jag påbörjat först.

Är det någon som har något att säga om boken och sin läsupplevelse av den? 

Fru Fundersam tycker att det är svårt att se vilka konsekvenser de nya satsningarna på kulturen i vårpropositionen får.

Och jag är inte ensam om att undra ...

Det låter bra att det görs satsningar på barnkulturen och mångkulturen.

Men vi får väl se vad det innebär i realiteten.

På Svensk Biblioteksförenings sida kan man läsa följande:

"Vårpropositionen innehåller inga större förändringar av intresse för biblioteken. Den allmänna ekonomiska bedömningen är positiv, både för den statliga och kommunala nivån och regeringen planerar långsiktiga utgiftsökningar inom både kultur och utbildning.

Särskilt nämns satsningar på grund- och gymnasieskolan och på barnkultur. När det gäller barnkulturen aviseras större satsningar i budgetpropositionen för 2008. Likaså planeras en förlängning av Accessprojektet. Däremot minskas anslagen till universitet och högskolor något på kort sikt till följd av färre studenter.

Läs mer om budgetpropositionen på regeringens hemsida."

Här är en länk till ett pressmeddelande från Regeringskansliet om kultursatsningar i vårpropositionen.

Och hos svt:s Kulturnyheterna kan man se och höra Ingrid Elam kommentera Kulturbudgeten.

(Fru Fundersam vill ALLTID satsa mycket och MER på kulturen!

Kulturen gör alla rikare ....)

I min förra omröstning undrade jag när man egentligen trivs bäst.

Många jag möter tror att det är sorgligt och tråkigt att vara ensam.

Men det tycks inte bloggvännerna tycka.

De allra flesta (35%) tycker om att vara ensamma - med sig själva.

Det var väl intressant?

Här är svaren på min fråga.

När trivs du allra bäst?

I sällskap med många andra människor

där vi alla bryr oss om varandra 20 %

I min egen ensamhet i lugn och ro 35 %

I vänlig tvåsamhet 25 %

För det mesta oavsett var jag är

eller med vilka 20 %

Totalt har 20 personer röstat.
Tack för era svar!