Människan är ett vanedjur.

Själv har jag vant mig vid att blogga.

Och när det nu krånglat med servrarna, har jag plötsligt hittat andra saker att göra. Det går att haka fast sig i nya vanor ...

Hörde just på radion om en kvinna som forskat kring s k "övergångsobjekt". Som barn har - nallar, snuttefiltar etc - för att klara korta separationer från mamma och pappa. Hon hade nu sett att vi fortsätter så hela livet: att låta vissa saker bli substitut eller symboler för andra människor och gemenskap.

Vissa saker (och vanor och mönster, skulle jag vilja tillägga) gör tillvaron mer uthärdlig. Men ibland kanske de hindrar oss också, från att se vad det är vi egentligen vill göra. Och vad vi egentligen behöver! 

Och dagar kommer och dagar går ...

Och servrar krånglar, men Frun består.

Återkommer imorgon.

Är för trött nu.

Good night, sleep tight .... 

Såna här nubb

sitter det i matrumstaket ...

Hur många som helst, som ska bort,

innan vi kan måla pärlsponten under pappen.

Frun har petat bort ett antal ...

Nu ska här sovas.

God natt! 

Brev Från Kolonien

Hejsan morsan, hejsan stabben!

Här är brev från älsklingsgrabben.

Vi har kul på kolonien,

vi bor 28 gangstergrabbar i en

 

stor barack med massa sängar.

Kan ni skicka mera pengar?

För det vore en god gärning

Jag har spelat bort vartenda dugg på tärning.


Här är roligt vill jag lova

fastän lite svårt att sova

Killen som har sängen över mig

han vaknar inte han när han behöver nej.

 

 

Jag har tappat två framtänder

för jag skulle gå på händer

när vi lattjade charader

så när morsan nu får se mig får hon spader.

                                     

Ute i skogen finns baciller

men min kompis han har piller

som han köpt utav en ful typ,

och om man äter dom blir man en jättekul typ.

 

Jag är inte rädd för spöken

Och min kompis han har kröken

Som han gjort utav potatis

Och den säljer han i baracken nästan gratis

 

Våran fröken är försvunnen

Hon har dränkt sig uti brunnen

För en morgon blev hon galen

För vi släppte ut en huggorm i matsalen

            

 

Föreståndarn han har farit

han blir aldrig var han varit,

för polisen kom och tog hand

om honom förra veckan när vi lekte skogsbrand.

 

Ute i skogen finns det rådjur,

i baracken finns det smådjur

och min bäste kompis Tage

han har en liten fickkniv inuti sin mage.

Honom ska dom operera,

ja nu vet jag inge mera

kram och kyss och hjärtligt tack sen,

men nu ska vi ut och bränna grannbaracken!

av Cornelis Vreeswijk

"Döden, döden, döden" - som Astrid Lindgren inledde sina samtal med sin syster. Så var det ämnet färdigpratat.

Nej. Jag är inte suicid, ifall någon tror det.

Det låter ju inte så upplyftande:

Att "dö-städa."

Men det har vi börjat med nu på förmiddagen.

Det vill säga: reda ut i pärmarna vilka försäkringar och vilket pensionssparande vi har. Och slänga allt gammalt jox som inte längre gäller.

(Jag menar: om man har sparat på sig papper sedan tidernas begynnelse, så är det välan dags att slänga några kassar!)

Nu är i alla fall första steget gjort.

Ifall någon av oss, eller båda, skulle trilla av pinn,

så kan man lätt kolla i en pärm vilka avtal som gäller och vilka slantar som går att få ut. (En och annan liten peng kanhända.)

Synd om försäkringsbolagen skulle få dom surt inbetalade, utan att efterlevande fick ta del.

Tapeterna har kommit.

De messade från färgaffären. Vi har beställt den gamla tapeten

från Värmland - Liljor - från 1870, från Lim och Handtryck.

Det var en av de tapeter som satt i Fru Fundersamhusets matrum, en gång i världen. (Nio lager tapeter och på ett ställe tio hittade vi, när vi rev ner!)

Inventering av linoljefärgen visar också att det saknas några burkar.

I olika kulörer. Vi ska måla fönsterbågar, pärlsponttak, dörrfoder, brädgolv, dörrar inomhus, skafferiet utvändigt, de nya skåpen i matrummet,

fönsterfoder ... Det blir inget kritvitt, utan olika nyanser av grön umbra blandat med vitt och gröngrått blandat med vitt. Låter kanske konstigt, men blir väldigt vackert. (De hade ju heller inte vitt förr länge sedan.)

Jag trodde att vi skulle åka till Gysinge imorgon för att köpa färg,

men såg just på webben att de har öppet bara onsdagar och söndagar

så här års.

Vilken tur att jag kollade!

För det är ju en bit att åka ....

Då får vi lördagen till att vara här i Fru Fundersamlandet

istället ... Jag & Herrn.

Skönt.

När man har lite snurr i skallen.

Och tar såna däringa piller

mot depressioner & dé och sånt.

Så blir man inte så noggrann längre.

Klarar inte av att måla extra fint utan att skvätta ...

eller sticka riktigt jämnt ...

eller köra bil alldeles uppmärksamt ...

eller läsa med koncentration ...

eller följa recept till punkt och pricka.

Så kan det bli, till exempel.

Gå in i webbgalleriet hos

The House of Fair Trade!

Här finns ju mängder av superläckra grejer.

Kläder,

väskor,

smycken, pennor,

leksaker, korgar, papper, tvålar,

kryddor ...

Fru Fundersam har hittat ställen att köpa julklapparna på.

Butiker över hela landet.

(Kolla i deras återförsäljarlista.) 

Hurra! Hurra! Hurra!