Läser DNs serie om barn & internet & våld ...

Inte bara en mansfråga ...

Jag håller med Dragariel.

Men det vore bra om också fler män protesterade.

(Inte bara kvinnor och mammor.) 

För de flesta män är ju fina, vackra, goda, empatiska ...

Det ska inte behöva vara så att barn ska lära sig helt vidriga värderingar.

Här är en man som säger ifrån:

Visa nätvåldet för riksdagen Slå upp storbildsskärmen i riksdagen och visa tortyren, våldtäkterna, avrättningarna och hårdporren som barnen får i sig genom internet, då kanske vi får en ordentlig debatt!" säger Carl-Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri ...

Såg en bild hos Helga ... på ett par som i sista stund sprang,

för att hinna med ett plan ...

Och då mindes jag hur det var en gång för snart 20 år sedan:

När Herrn och jag skulle resa till Newcastle med båt.

Vi var nykära, och glömde tiden ...

Vi skulle resa med en färja från Göteborg och kom körande på Hisingen i 120 km ... (där det var 50) och ut till en helt tom kajplats. Alla bilar var redan  inne i båten.

Och då hörde vi från kuren där vi skulle checka in:

"Nu kommer 'Fundersam'.... "

Och vi hann med nöd och näppe.

Men inne på båten var alla soffor och fåtöljer och stolar upptagna.

Vi satte oss på golvet, helt utmattade av stressen ...

... och skrattade.

Den resan blev vår test, till om vi skulle bestämma oss för att flytta ihop senare. Och som ni förstår var det en underbar resa ..... 

Det var ett fantastiskt program. (Se förra inlägget.)

Jag blev alldeles rörd av Marcus Birro - hans inställning, hans sökande, hans vackerhet som människa. Och av Tomas Tranströmmer!

Att bli berövad sin förmåga - som Tomas Tranströmmer som mist sitt största verktyg: orden, att tala, efter sin stroke - men ändå leva vidare värdigt. Det är svårt. En sorg. En konst.

Som Marcus Birros sorg - "att vara en far utan barn" ...

Som allas våra sorger, när vi förlorar något.

Jag tror att alla som "drabbats" eller råkat ut för livets svårare överraskningar, personlighetsförändrande sjukdomar, död, ofrivilliga uppbrott ... kan känna sig berövade, svaga, ovärdiga, orättvist behandlade, märkta ...

Att ta sig vidare på ett värdigt sätt, utan att förminska sig,

är en konst som vi får lära oss. 

Förgängelsens villkor.

Livets villkor.

Har hört talas om ett fint teveprogram.

Sätter mig och tittar nu.

Här kan du också titta om du vill. 

Haha!

Det ÄR abstinenssymtom!

(Visste jag väl ...)

Jag googlade lite och hittade en bra sida med info om vad som händer när man sätter ut antidepressiv medicin, i vilken takt man ska göra det, vilka abstinenssymtom som kan uppstå osv. SKÖNT!

JAG VET ATT JAG ÄR PÅ RÄTT VÄG!!!

Det går att sluta. 

...mellan mina öron ...

Tsst..tssst..tssst...tsssst...

Blir det så när man slutar med antideppmedicin?

Någon som vet???? 

Nu är det 0 säger noll tabletter per dag som gäller.

Och Fru Fundersam är elektrisk innanför pannbenet.

Annars är allting bra.

Var ute och gick med grannens hund i det vackra vintervädret, men bara en halvtimme. Inga längre eskapader med det här huvudet .... 

Fruktad frukt

Världen är galen!

Alla dessa miljögifter som spys ut över jorden och

över det vi ska ha som föda ...

Så otroligt bra det är att frågorna tas upp nu för granskning.

Och nu är det upp till oss som konsumenter att förstå

att vi ska kräva och handla och äta ekologiskt odlat!!!

Läser i SvD:

"Nästan hälften av alla färska och processade varor med frukt och grönt innehöll rester av giftiga bekämpningsmedel, visar EU:s sammanställning över de provtagningar som medlemsländerna gjort under 2005."

Och:

"Frukt och grönsaker som i dag får säljas i butikerna kan redan inom några år klassas som otjänliga. Det väntas, enligt Kemikalieinspektionen och flera experter, bli följden när EU inför en ny typ av gränsvärden för flera av de mest potenta bekämpningsmedlen"

Och nu ska Fru Fundersam inte uppröra sig mer ikväll.

Utan sussa gott. För Frun lever inte på äpplen allenast ...

Gott liv=

= KÄRLEK & GOD SÖMN

& EKOLOGISKT ODLAD KOST

& LITE MOTION

& FRISK LUFT MED FRI ANDNING.

Babel

Regi: Alejandro González Iñárritu Manus: Guillermo Arriaga Skådespelare: Cate Blanchett, Brad Pitt, Gael García Bernal, Kôji Yakusho och Elle Fanning m fl

WOW!

Den här filmen skulle visas för ALLA, tycker Fru Fundersam.

Som undervisning i alla skolor ....

Som underlag till samtal

- mellan alla människor!

För den handlar om det, just det som är människans största utmaning och största problem att lösa: språkförbistring/ kommunikationsbrist/ oförståelse för andra kulturer/ rädsla ...

Kim Nilsson skriver (på www.moviezine.se) om filmens handling:

"Filmen har sin början och sitt slut i ett telefonsamtal som visas från två olika perspektiv och sätter tonen för den form av misskommunikation som genomsyrar filmen.

Richard och Susan (Brad Pitt och Cate Blanchett) är på resa i Marocko för att lappa ihop sitt sargade äktenskap. På en busstur mitt i ökenlandskapet inträffar en tragedi som gör att de plötsligt inser hur ensamma de verkligen är. I San Diego förbereder sig mexikanska Amelia (Adriana Barraza) för att åka till sin sons bröllop över gränsen. Komplikationer gör att hon blir tvungen att plocka med sig de två amerikanska barn som hon är nanny till. Två muslimska pojkar leker med ett gevär som de ska skjuta schakaler med. I Japan är en dövstum flicka Chieko (Rinko Kikuchi) på en desperat jakt efter kärlek och bekräftelse."

Se filmen!

Se den med era barn!

Och ....

... vad händer när rädslan tar över.

Rädsla som den utvecklas från det lilla till det alltför stora.

Filmen visar också massor av kärlek för den delen. UTAN att skriva oss på näsan. Vi får tänka själva. Vi får dra slutsatserna själva. Att vi må se och LYSSNA ... Att vi må STARTA samtal!

För en icke så bibelkunnig Fru, blir berättelsen om Babels torn inte alldeles lätt att förstå. Jo, att människan testar sitt övermod med att bygga tornet ända upp i himlen - den bilden förstår jag lätt. Men varför ville inte Gud att vi skulle ha samma språk och förstå varandra? Ville han att vi skulle tänka själva? Var det det Herren ville, när han spridde ut alla språk? Att människorna skulle få anstränga sina hjärtan och hjärnor mer?

Att vi skulle anstränga oss att kommunicera bättre med varandra. Alltid försöka göra oss förstådda. Och alltid FÖRSÖKA FÖRSTÅ vad andra egentligen menar ....

Så måste det väl vara.

Vi måste anstränga oss för att bli mer empatiska ,

mer kommunikativa och kloka.

Och kärleksfulla.

Här är en trailer.