Filifjonkan

12 januari 2007 20:30

Vackert fru Fundersam.. mycket rogivande

malin

12 januari 2007 21:53

Mysigt bild, med snö..^^

marie

12 januari 2007 22:01

Så fullständigt underbart!! Vill ha, vill ha, vill ha snöööö.....

Alexandra

13 januari 2007 00:29

Så härligt det ser ut. Här är det mest blött och lerigt. Fast idag såg vi himlen och den var blå precis som vi mindes den ...

Manne

13 januari 2007 16:08

Vitt.

En knepig färg som jag inte riktigt vet vad jag skall tycka om.
Mestadels positivt. Rogivande, ljus, oförstörd som i något oskrivet.
Som påminner mig om att det är jag som skall skriva min blad i min livsbok, då jag får en ny sida iform av en ny dag.

Skön bild.
Finns det mesta, träd som symbol för livet, det som vi har och det som växer.
Solen som en nyfiket tittat fram över taket, retar mig att söka efter det som ger ljus i tillvaron. Oftast r det så. Att det finns alltid något ljus någonstans...
Skugga, för de tider man befinner sig i mörker, men att det inte behöver vara så långt till att ta ett steg, att våga ta steget för att man skall komma ut i ljuset igen.

Vägval.
Två vägar. Att vi har val vi kan göra, men vi kan inte se vart vägarna leder...men att våga göra valen, våga välja en väg.

Oj, lång och flummig kommentar..

Fru Fundersam

13 januari 2007 19:19

Fin kommentar, Manne! Du har så rätt - att vi alltid kan välja. Vi kan alltid, om vi vågar. Och det är klart att vi måste våga ...