När Fru Fundersam var en ung Fröken Fundersamflicka, bodde hon i stan. Självklart! Var annars?

Men på somrarna var landet bra! Då fick hon näring till sin romantiska sida. Hoppa över den rinnande lilla bäcken och leka fullblod, plocka sju sorters blommor att lägga under huvudkudden, ligga på rygg i gräset och drömma sig bort. På landet var det sommar och frihet.

I stan fanns mallen: Mascaran, eyelinern, de utsvängda jeansen, hipporna, killarna, skolan, affärerna, mellanölen, cigaretterna, bion, diskoteken ...

Och så blev hon en ung Fru Fundersam. Som flyttade till en annan stad - en mycket större. Och där fanns universitetet, studiekompisarna, krogarna, Kinarestaurangerna ...

Och därpå till ytterligare en stad med högskola, arbetsplats och hus.

Sedan flyttade hon tillbaka till staden där hon vuxit upp och började arbeta där. För nu var hon en riktigt vuxen Fru.

Och som hon arbetade. Först i ett yrke, sedan i ett annat. Och tog hand om alla sina små Fundersambarn. Sedan blev det skilsmässa. Och sorg och bedrövelse ...

Men kärleken kom in i hennes liv. Hon träffade sin Herr Fundersam. Och så blev det flytt igen - till en ny stor stad. Och så började det om med nya arbetsplatser och jobb, jobb, jobb - för att tjäna pengar, bo fint, konsumera ....

Ja, ni vet mönstret!

Efter pang-i-väggen-upplevelsen kom Fru och Herr Fundersam slutligen på att de skulle varva ner och flytta ut till landet. Till en miljö där tempot är LUGNARE.

Herrn arbetar. Och Frun väntar på att bli starkare för att också kunna arbeta. Men än så länge handlar det mest om att hämta ved i boden och att skriva av sig på bloggen.

God natt alla stadsbor & lantbor!

Läste hos La Famiglia att han knappat in sig på en rolig länk för att se sin mosaic-bild. Alltså, han hade kollat livsstilstypen för sitt område.

Och då måste ju jag också kolla vad de tror att jag är för en typ:


Utmärkande drag:
Äldre - hmmmmmm, var går gränsen???
*Yrkesutbildade - joo. Flera yrken t o m.
*Gifta par utan hemmaboende barn - jepp!
*Låg- och medelinkomsttagare - räknas sjukpenning?
Större jordbruksfastigheter i glesbygd ( - ha! STÖRRE ÄN fågelholken ja!)
Motorintresserade - näää!
Traditionalistiska kollektivister - knappast!!!

Intressen:
Jakt - nää
Katter - inte särskilt, men ok. de är fina.
Ridning - när jag var barn ja

Konsumerar:
*byggmaterial - jepp
bildelar & biltillbehör - nopp
postorder (ej internet) - hallå! Jag beställer massor på internet!

Lyssna och titta!

Lyssnar på en så fin platta: Sundström spelar Allan.

Det är Stefan Sundström som tolkar Allan Edvall.

Sån ömhet och humor i skildringarna av kärlek och misär.
Skildringar av livet.
Är inte den här texten både rolig och rar:

Fumlig ful o dyster går vår tröga vals
Snart min dystra syster går den inte alls
Med en arm om halsen i ett bräckligt nu
Du o jag o valsen, valsen jag o du
Låt musiken tala med sin mjuka röst
Helt fenomenala äro dina bröst
Kom och var mig nära aftonen är sen
Extraordinära ära dina ben

Fumlig gul o dyster går vår tröga vals
Snart min dystra syster går den inte alls
Kom och var mig nära aftonen är sen
Extraordinära äro dina ben
Månens bleka skiva leker med ditt hår
Oerhört subtila äro dina lår
Fumlig ful o dyster går vår tröga vals
Snart min dystra syster går den inte alls

Här är en länk till fler texter från skivan.

Jag läste nyss att vi nästa vecka på ICA ska kunna köpa rättvisemärkta rosor.

Det är väl bra?
Just att veta att de människor som odlat och skött om rosorna, har haft justa arbetsvillkor, fått hjälp med regelbundna hälsoundersökningar och semester! Och att vi genom att handla dem, hjälper till att låta fler människor få det bra. I det här fallet odlare i Kenya.

Läs mer om de rättvisemärkta rosorna här.

Lördag
Lugn i huset. Herrn har eldat i vedspis och kakelugn, hämtat tidningarna och bryggt kaffe. Värmt och skummat mjölken, hällt upp yoghurt i skålar, skurit päron, apelsin och äpple till en fruktsallad och brett smörgåsar. Victoria Tolstoy sjunger ur stereon.

Jag masar mig sakta upp ur soffan.

God morgon!

Drömde inatt att jag gick från rum till rum i ett stort hus för att hitta en säng där jag kunde få sova i ro, men i varje rum fanns andra människor. Ingenstans kunde jag få sova ifred. Och det var mina egna barn när de var små, vänner i vårt sommarhus och deras vänner, som kom mitt i natten och skulle börja festa ... Det var min barndoms familj och det var folk, folk, folk .... Överallt. Och i varje rum låg dessutom någon som snarkade. Jag blev galen och bet hårt i en bok, så att tänderna så småningom gick igenom pärmarna och blad efter blad ...Ja, jag skulle kunna berätta länge om allt som hände i den drömmen. Men kontentan var att jag till slut vaknade och hörde Herrn snarka gott på sin kudde.Fick svepa in mig i täcket och vandra ner till soffan och sova klart.