"Din förmåga att föreställa dig det som är möjligt, avgör vad som händer".

ur Sanna Ehdins bok Sluta kämpa - börja leva!

"Livet är en färskvara. Lev ditt liv - här och nu - och vänta inte till sista bästföredatum."

Sanna Ehdin formulerar sådana bra sanningar, gång på gång, i sin bok Sluta kämpa - börja leva!

Hela natten har stormen rasat. Jag har legat i mörkret och hört dunsar av grenar som fallit, takpannor som lossnat, luftmassor som dånat ... Som att sitta mitt i en orkester, när alla låter sina instrument ljuda samtidigt, alldeles ostämt och orytmiskt ...

Strömmen hade försvunnit, det var svart. Och inom mig var det någon som ville spänna alla mina strängar, så att kroppen vred sig i nya märkliga lägen. Jag blundade och skärpte mina övriga sinnen. Lyssnade till kakafonin och såg bilder av en bebis inom mig.

Natten blev orolig. Jag låg vaken i perioder, med extrafilten över täcket. Inbillade mig att in iskall vind strök över kinden. Såg mig själv som barn, sitta i en snödriva.

Min nya mobil väckte mig med larmet klockan nio. Jag förberedde mig på en dag utan dator, musik och vatten. Jo, när elen går, slutar även vattenpumpen att fungera härute på landet. Tänkte att jag skulle ta vara på dagen och finna något nytt ...

Eldade i spisen. Drack en skvätt citronvatten som turligt nog stod i det strömlösa kylskåpet. Funderade över hur jag skulle klara mig utan kaffe hela dagen ... och hur skulle jag klara toalettbesöken? Hämta vatten från ån i en hink, för att kunna spola ...

Gick ut till vedboden och fyllde vedkorgen. Såg på vägen tillbaka att fler bräder lossnat från taket. Några hade fallit över den stora klätterrosen. Men nu sken solen och vinden hade mojnat. Allt var stilla och idylliskt. Och när jag vände mig mot Fru Fundersamhuset upptäckte jag att det lyste därinne från en elektrisk lampa.

Så nu hade strömmen kopplats på igen. Allt var som vanligt.