Här är en av de visor från kategori roliga, som Frun brukade sjunga förr:

Huvva för en julafton
och huvva för en jul
Huvva för en julafton
och huvva för en jul
Ongan sket i vöffel-jänne
i vöffel-jänne
och klämd åt!

(Evert Ljusberg)

Läser ett inlägg av La Famiglia om att sjunga.

En gång i världen sjöng Fru Fundersam mycket.
Medeltida ballader, folkvisor, politiska låtar, antikärnkraftssånger, visor ...
Och så förstås massor av barnvisor.
Vad roligt det var!

Önskar att jag kunde börja med det igen ...

Foto: Sören Andersson (Bilden lånad från DN idag)

Ååååå....
Fru Fundersam får vällustrysningar. Av energin och det vilda och såriga i Janis Joplins röst. Nu kommer Caroline af Ugglas med sin tolkning av den legendariska sångerskan ...

DN-länk - Läs mer om den spännande tjejen Caroline(som du kanske sett på teve, i På Spåret & Så ska det låta.) Om hennes historia. Och lyssna på Joplinlåtarna på svenska.

.... varför jag valde bilden av vedboddörren med det gamla gångjärnet i smide, till det förra inlägget.

Jaha. Jag går på intuition. Men jag ska försöka tänka lite på frågan. Och jag tänker att först och främst för att jag tycker att dörren på bilden är vacker med all sin slitna, lite operfekta yta.

Men sedan tänker jag vidare på vad jag tycker om och vad jag kan ha valt att fota överhuvudtaget: järn, ved, kryddland ... Det är tidlösa nödvändiga ting och bearbetningar som människor gjort av det allra ursprungligaste - malm, träd, jord och vilda växter. Det finns historia i bilderna. Och nutid. Det finns ett slags respekt för livscykler och kretslopp. Att ta vara på allt jorden ger utan att utarma den ...

Och i nästa steg blir tanken: att ta vara på allt det som finns inom MIG. Att se min egen rikedom. Bakom vedboddörren ligger min skatt. Inom mig. Ännu inlåst - jag öppnar dörren då och då, tar ut en vedbärare full, men stänger sedan dörren om skatten igen ...

*Ler*
Det blev ju spännande att tänka mer på bilden.
Tack, Manne!

När Fru Fundersam var en ung Fröken Fundersamflicka, bodde hon i stan. Självklart! Var annars?

Men på somrarna var landet bra! Då fick hon näring till sin romantiska sida. Hoppa över den rinnande lilla bäcken och leka fullblod, plocka sju sorters blommor att lägga under huvudkudden, ligga på rygg i gräset och drömma sig bort. På landet var det sommar och frihet.

I stan fanns mallen: Mascaran, eyelinern, de utsvängda jeansen, hipporna, killarna, skolan, affärerna, mellanölen, cigaretterna, bion, diskoteken ...

Och så blev hon en ung Fru Fundersam. Som flyttade till en annan stad - en mycket större. Och där fanns universitetet, studiekompisarna, krogarna, Kinarestaurangerna ...

Och därpå till ytterligare en stad med högskola, arbetsplats och hus.

Sedan flyttade hon tillbaka till staden där hon vuxit upp och började arbeta där. För nu var hon en riktigt vuxen Fru.

Och som hon arbetade. Först i ett yrke, sedan i ett annat. Och tog hand om alla sina små Fundersambarn. Sedan blev det skilsmässa. Och sorg och bedrövelse ...

Men kärleken kom in i hennes liv. Hon träffade sin Herr Fundersam. Och så blev det flytt igen - till en ny stor stad. Och så började det om med nya arbetsplatser och jobb, jobb, jobb - för att tjäna pengar, bo fint, konsumera ....

Ja, ni vet mönstret!

Efter pang-i-väggen-upplevelsen kom Fru och Herr Fundersam slutligen på att de skulle varva ner och flytta ut till landet. Till en miljö där tempot är LUGNARE.

Herrn arbetar. Och Frun väntar på att bli starkare för att också kunna arbeta. Men än så länge handlar det mest om att hämta ved i boden och att skriva av sig på bloggen.

God natt alla stadsbor & lantbor!

Läste hos La Famiglia att han knappat in sig på en rolig länk för att se sin mosaic-bild. Alltså, han hade kollat livsstilstypen för sitt område.

Och då måste ju jag också kolla vad de tror att jag är för en typ:


Utmärkande drag:
Äldre - hmmmmmm, var går gränsen???
*Yrkesutbildade - joo. Flera yrken t o m.
*Gifta par utan hemmaboende barn - jepp!
*Låg- och medelinkomsttagare - räknas sjukpenning?
Större jordbruksfastigheter i glesbygd ( - ha! STÖRRE ÄN fågelholken ja!)
Motorintresserade - näää!
Traditionalistiska kollektivister - knappast!!!

Intressen:
Jakt - nää
Katter - inte särskilt, men ok. de är fina.
Ridning - när jag var barn ja

Konsumerar:
*byggmaterial - jepp
bildelar & biltillbehör - nopp
postorder (ej internet) - hallå! Jag beställer massor på internet!

Lyssna och titta!

Lyssnar på en så fin platta: Sundström spelar Allan.

Det är Stefan Sundström som tolkar Allan Edvall.

Sån ömhet och humor i skildringarna av kärlek och misär.
Skildringar av livet.
Är inte den här texten både rolig och rar:

Fumlig ful o dyster går vår tröga vals
Snart min dystra syster går den inte alls
Med en arm om halsen i ett bräckligt nu
Du o jag o valsen, valsen jag o du
Låt musiken tala med sin mjuka röst
Helt fenomenala äro dina bröst
Kom och var mig nära aftonen är sen
Extraordinära ära dina ben

Fumlig gul o dyster går vår tröga vals
Snart min dystra syster går den inte alls
Kom och var mig nära aftonen är sen
Extraordinära äro dina ben
Månens bleka skiva leker med ditt hår
Oerhört subtila äro dina lår
Fumlig ful o dyster går vår tröga vals
Snart min dystra syster går den inte alls

Här är en länk till fler texter från skivan.